- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 21 (1901) /
401

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Sjöforskningar i Lappland. Af K. Ahlenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

understundom öfvertvärar de många uppe på platån och parallellt
med hvarandra belägna sjöarna.[1] Vattendelaren mellan Hornafvans
vattensystem och Pite älfs flodområde ligger på ungefär 495 meters
höjd emellan Märsasjön (med aflopp till Kakel) och den lilla sjön
Juällingen, som afflyter till Rappen, samt utgöres af en smal, med
björkskog bevuxen sandhed, uppbyggd af åsmaterial. Sjön Rappen,
som i långsmal form sträcker sig 18 km. från sydost till nordväst
och som ännu ligger på urbergets område, är nämligen i sin södra
ände mycket grund, uppfylld af rundade block samt en här
begynnande åsbildning, hvilken från Löfnäs på västra sidan af sjön
sträcker sig mot söder genom Märsasjön och sannolikt omkring
30 km. ned till Ribbaursjöarna. Denna rullstensås bildar sålunda
den egentlige vattendelaren och torde ha afspärrat Rappens
ursprungliga aflopp mot söder, hvarför sjön numera afflyter åt norr
till Pite älfs dalgång och sålunda utgör ett exempel på förut
omnämnda retroversala vattendrag. I norra hälften af sjön träffas
också dess största djup, 30-35 meter (utanför ön Tjiule). Med
sjön Rappen, som ligger 488 m. öfver hafvet, har man uppnått
den absolut högst belägna vattenytan inom den af mig besökta
regionen.

Öfver det block- och moränfyllda mellanlandet i norr kommer
man fram till de sterila stränderna af fjällsjön Tjeggelvas i Pite
älfs hufvuddalgång på 453 m. höjd. Jag färdades tvärs öfver sjöns
bredaste del (9 km.) och fann här alldeles vid formationsgränsen
i sjöns midt djup af intill 65 m. Från norra kusten af
Tjeggelvas har man att bestiga den ytterst branta klippafsatsen
Akkapakte (c. 700 m.) för att sedermera passera öfver de jämna
fjällplatåerna Kaisatjtjåkko med vattendelaren mellan Pite och Lule
älf samt Skeltavare, innan man åter igen efter en brant nedstigning
når fjällsjön Peuraure i Karats och Perlälfvens dalgång, som går
till Lilla Luleälf (i Randijaure). Peuraure ligger på 443 m. höjd;
dess södra, branta strand består af silur, dess norra, låga och flacka
strand af urbergets bildningar. Sjön har en långsträckt form (13
km.) och är i det hela ett grundbäcken; dess största djup, 26 m.,
ligger i midten af sjön. Landet sänker sig sedermera mot norr
ytterligare 140 m. ned till Saggats vattenspegel, 303 m. ö. h.

Saggat, det största och västligaste i den långa rad af
sjöbäcken, som bildar Lilla Luleälfs sjökedja, har nästan typisk


[1] Se P. J. Holmquist, En geologisk profil öfver fjällområdena emellan
Kvikkjokk och norska kusten (med geologisk karta). Sv. Geol. Und., n:r 185. Sthlm 1900.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1901/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free