Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Väderleken under år 1901. Af Nils Ekholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄDERLEKEN UNDER ÅR IQOI. 435
är i vårt land enligt regeln ganska regnig och ofta mer än som
är nyttigt för jordbruket. I en stor del af Sverige infaller årets
nederbördsmaximum mot denna månads slut, och
»fruntimmersveckan» (19-26 juli), »Sjusofvaredagen» (27 juli) och »Petri fäng»
(i augusti) ha sedan gammalt dåligt rykte såsom alltför regniga.
Nederbördsfördelningen i Sverige under en normal juli synes
af bild 2, som anger nederbörden i millimeter vattenhöjd i
medeltal för åren 1880-1894 efter H- E- HAMBERG.1 Vi se, att den
normala nederbörden i nästan hela Sverige öfverstiger 60 mm.,
endast Gotland har litet mindre. Största delen af Götaland och
Svealand jämte sydvästra Norrland får öfver 80 mm., och de
regnrikaste delarne af Småland, Västergötland, Dalsland, Värmland
och Närke få t. o. m. öfver 100 mm.
Men i juli 1901 var det endast några små spridda fläckar af
Sverige, som fingo öfver 30 mm., och stora trakter, i synnerhet
omkring Mälaren och Hjälmaren samt öster om Vänern och Vättern,
fingo nästan intet regn, många stationer ej en droppe och knappast
någon mer än 10 mm. Dessa förhållanden åskådliggöras af
kartan bild 3, hvarest de områden som fått mer än 30 mm. äro
skuggade, de andra ljusa.2
Nästan ännu tydligare visas regnbristen af kartan bild 4,
hvilken direkt anger densamma i mm. Det ljusa partiet å kartan
hade en brist af mer än 80 mm., det ljust skuggade, således
största delen af Sverige, mellan 40 och 80 mm., det mörkt skuggade
mellan o och 40 mm., och endast de svarta partierna, d. v. s. en
liten fläck vid Karesuando i nordligaste Lappland och en i södra
Skåne, hade något öfverskott. I Skåne föll dock detta regn nästan
blott under de tvenne dygnen den 27 och 28, så att under största
delen af månaden äfven i detta bördiga landskap rådde svår torka.
Fråga vi nu, om någon så torr juli förr varit iakttagen i
Sverige, så torde vi kunna svara nej. Visserligen äro de äldre
nederbördsmätningarna ganska otillförlitliga och ge i allmänhet alldeles
för små nederbördsmängder, såsom synes af de mångåriga
medelvärdena från Uppsala och Stockholm. Men då detta oaktadt
nederbörden under juli enligt de föregående årens mätningar, som
för Uppsala gå tillbaka till i73O-talet, alltid varit afsevärdt större än
under juli 1901, så synes den slutsatsen berättigad, att sistnämnda
1 H. E. HAMBERG, Om skogarnes inflytande på Sveriges klimat, IV. Nederbörd.
Stockholm 1896. (Bihang till Domänstyrelsens underdåniga berättelse för år 1895.)
2 Efter H. E. HAMBERG, Månadsöfversigt öfver väderleken i Sverige för juli 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
