Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Sällskapets förhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466 SÄLLSKAPETS FÖRHANDLINGAR.
den af henne den 10 februari 1896 instiftade Wahlbergska minnesfonden,
hvars afkastning är afsedd att användas till antropologiska och geografiska
(samt naturvetenskapliga) forskningsresor samt genom den af henne den 2
april innevarande år öfverlämnade fonden till den Wahlbergska
minnesmedaljen, afsedd att tilldelas de forskare, i främsta rummet svenskar, som
på ett utmärkt sätt främjat de antropologiska och geografiska (samt
naturhistoriska) vetenskaperna.
Det synes mig endast vara en rättvis gärd af erkänsla för det på
anförda sätt ådagalagda stora intresset för Sällskapets verksamhet, att
detsamma inväljer professorskan E. RETZIUS, till sin hedersledamot, och det
förefaller mig, som borde det på samma gång vara en särskild heder för
Sällskapet att kunna såsom sådan räkna änkan efter ANDERS RETZIUS,
den nutida antropologiens grundläggare, samt systern till den berömde
zoologiske forskningsresanden JOHAN AUGUST WAHLBERG.
Stockholm den 10 december 1901.
A. G. Nathorst.
I professor NATHORSTS förslag hade styrelsen enhälligt instämt, och vid
verkställd omröstning utsågs professorskan EMILIE RETZIUS, f. WAHLBERG,
enhälligt till Sällskapets hedersledamot.
D:r J. G. ANDERSSON höll föredrag om sina undersökningar öfver
djurlifvet i Östersjöns djuphålor. Föredraget illustrerades af kartor och
grafiska tabeller. (Se Ymer 1901, sidd. 361-373).
! Docenten J. VESTMAN framlade å ingeniör H. FRJENKELS och egna
vägnar planen för en vetenskaplig expedition till norra delen af Grönlands ostkust.
Efter att hafva erinrat om föregående kända resor och vetenskapliga
expeditioner till Grönlands ostkust från och med HUDSONS resa 1607, fäste
sig föredraganden speciellt vid den andra tyska polarexpeditionens
öfvervintring 1869-70 å Sabineön på 74° 32’ n. br. och den danska
expeditionens öfvervintring 1891 -1892 på Danmarks Ö i Scoresby s sund på
70° 27’ n. br. och utvecklade något närmare hvad som af dessa
expeditioner uträttats rörande meteorologi, jordmagnetism och norrsken.
Tyskar-nes meteorologiska iakttagelser bildade en fullständig årsserie, danskarnes
åter sträckte sig öfver en tid af lo1/^ månader. Då afståndet mellan
båda dessa stationer vore mer än 4 breddgrader och då den tillgängliga
delen af kuststräckan norr om 70° n. br. på sina ställen vore hundratals
kilometer bred, så vore dessa båda serier af meteorologiska iakttagelser
otillräckliga för kännedomen om denna trakts meteorologiska förhållanden.
Detta vore så mycket mer fallet, som en del mätningar, som numera
måste finnas i observationsjournalen från en någorlunda fullständig
meteorologisk station, saknades i nyssnämnda serier. I fråga om jordmagnetismen
hade absoluta mätningar gjorts för några punkter af de båda nyssnämnda
expeditionerna samt dessutom af en eller annan sommarexpedition.
Dessutom hade under öfverviritringarna mätningar Öfver deklinationens
variationer blifvit gjorda, men icke öfver variationerna i horisontal- och
vertikalintensitet. Likaså hade af dessa expeditioner en del iakttagelser gjorts
rörande norrskenet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
