Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Notiser - Kand. Erland Nordenskiölds expedition till Sydamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470 NOTISER.
Då jag från Matacerna insamlat c. 500 föremål samt två fullständiga
skeletter och ett kranium och grefve v. ROSEN från Casabinda erhållit 20
-30 kranier och flera fullständiga skeletter, finnes rikligt material för att
utröna, huruvida det äger någon grund, att Matacerna härstamma härifrån
Punan.
Utom ofvannämnda tre betydande boningsplatser och graffält hafva
en mängd smärre sådana undersökts. Dessa äro mycket skilda från dem
i Casabinda och Ojo de agua, och de föremål som anträffats äro nästan
uteslutande stensaker. Sålunda hafva erhållits omkring 40 stenyxor, några
hundra lans- och pilspetsar. Stenyxor träffas nästan uteslutande vid
Huan-car, för närvarande en af de viktigaste platser, där salt upptages ur Salina
grande. Yxorna där äro mycket stora och af en karakteristisk form.
Den största, af 63 cm. längd och vägande 25 kg., har antagligen användts
som stöt för att hugga ut saltstycken ur salinan, och för samma ändamål
äfven flertalet af de öfriga yxorna. Tydligen har saltupptagningen vid
Salina grande i forna tider försiggått på samma plats som nu, beroende
därpå att detta är ett af de få ställen, där det finns drickbart vatten vid
salinan. De gamla boningsplatserna här träffas i motsats till vid Quinta
invid vatten, och det är tydligt, att de bäckar eller källor, som nu
året om gifva vatten, fordom äfven gjort det, och att de, som nu tidtals
äro uttorkade, ej heller då varit vattenrikare. Här har således ej
försiggått någon klimatförändring under postcolumbiansk tid. De kolossala
anläggningarna för majsodling vid Casabinda, hvilka antagligen aldrig haft
större vattentillgång än nu, hafva kunnat åstadkommas genom en högt
drifven bevattningskonst och flit.
De geologiska arbetena ha ledts dels af mig och dels af herr E.
BOMAN, och prof på berglagren inom en stor del af Punan ha
tillvaratagits. Bland de sedimentära bergarterna är en kvartsitisk sandsten, rik
på trilobiter, ortoceratiter och brachiopoder, mycket allmän. Då den,
liksom de flesta bergarter, här är mycket pressad, äro väl bibehållna fossil
sällsynta. Nevado de Charii’s circa 6 100 m. höga topp består äfven af
kvartsitisk sandsten. Grefve v. ROSEN är den första som bestigit detta
berg, som sannolikt är det högsta i denna del af Argentina. Ej ens
indianerna, som bo vid dess fot, hafva bestigit detsamma, säkerligen
beroende ej blott på bergsjukan utan äfven på vidskepelse.
Molluskfossil från en yngre formation träffas rikligt i en starkt
vittrad kalksten, som omväxlande med brokiga sandstenar och skiffrar i smala
band går åtminstone från Golgata i Quebrada del Torö till Laguna
Colorada.
En vacker samling af urbergarter hopbragtes af BOMAN under
vidlyftiga exkursioner i bergstrakterna omkring Antonio de los Cobres på
gränsen till Puna de Atacama.
Prof på de lösa jordlagren har jag tagit, liksom vid Quinta med
särskild hänsyn till salterna.
Spår af någon allmän nedisning af Punan, som ligger mer än 3 ooo
m. öfver hafvet, finnes ej. Moräner saknas fullständigt på högslätten, och
någon blandning af bergartstycken af olika slag har ej iakttagits, där ej vatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
