Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ser gå till skiftes mellan byamännen eller läggas »under fäfot» till
gemensam betesmark. Hälsingelagen innehåller också föreskrifter
för nyodlingar på allmänningarne, men gör icke något liknande
förbehåll, hvartill ej heller i dessa trakter kunde finnas något behof.
Naturligtvis förekom också under medeltiden ej blott sådana
tillfälliga odlingar utan också verkliga nybyggen, som å sin sida
kunde växa ut till nya byar. Särskildt var detta förhållandet i
sådana landskap som exempelvis Västergötland, där vid denna tid
ännu funnos stora skogsmarker i de nedanför den marina gränsen
liggande marina lerornas områden. Men, efter hvad det vill synas,
voro dessa utvidgningar af bygden af mycket mindre betydelse i
de landskap, hvarmed vi här sysselsätta oss. I alla händelser torde
man kunna uppleta ytterst få exempel på att ny bygd bröts inom
områden, som lågo ofvan den nämnda gränsen.
Bevarade jordeböcker och andra handlingar göra det
lyckligtvis för oss möjligt att nästan i detalj följa bygdens utbredning i
dessa trakter vid tiden för den finska invandringen.
Af de landskap, som berördes af denna invandring, var
Värmland det, som hade att uppvisa de största ödemarkerna och den
minsta odlade bygden. Odlingen hade här hufvudsakligen hållit
sig på slättbygden vid Vänern och sträckte sig så obetydligt inåt
landet, att t. ex. i själfva de nuvarande kusthäradema Visnum,
Ölme och Väse de östra (nordöstra) delarne voro så godt som
fullständiga ödemarker, på samma sätt som kela det norr om Väse
liggande Nyeds härad. Tätast befolkadt synes Näs härad hafva
varit. I hela västra Värmland, Gillbergs, Nordmarks och Jösse
härader, synes bygden haft ungefär samma utsträckning som nu,
utefter sjöame och vattendragen, åtskild af betydliga
skogssträckningar. Norra delen, kring Bogen, var dock då fullständigt
obebyggd. Mycket glest befolkadt var östra Värmland,
Värm-landsberg (Fämebo härad). Här fanns knappt spår till åkerbruk;
befolkningen utgjordes nästan uteslutande af ett hälft hundratal
bergsmän, af hvilka de flesta bodde i närheten af det senare
Filip-stad. Hela norra delen, Nordmark, Rämen och Gåsbom, var
fullständigt öde med undantag af en by eller gård i sistnämnda
socken vid det ställe, där den nuvarande kyrkan är belägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
