Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sofia vågade ej vidare utsätta sig för isbanden vid ostkusten,
utan ångade af till Island. Den 9 september 1883 var Sofia i
Reykjavik och den 27 i Göteborg. Och härmed var Nordenskiölds
arktiska reseperiod afslutad, visserligen icke i enlighet med hans
dåvarande syn på tingen. Den antarktiska färden lekte ännu länge
för hans håg, och Oscar Dickson utlofvade en gång, då förfrågan
från Melbourne ingått till Nordenskiöld, huruvida han ville
öfver-taga ledningen af en därifrån utgående sydpolsfärd, fem tusen pund
sterling, om i Australien lika stor summa ställdes till förfogande för
färden. Men summan kunde där ej hopbringas, och förslaget föll.
I Ymer för 1889 trycktes 1890 Nordenskiölds föredrag i
Vetenskapsakademien den 8 jan. 1890: »Utkast till en svensk antarktisk
expedition». En yngre Nordenskjöld, Adolfs systerson, tog vid,
när den gamle slutat resa, med den antarktiska färden. Adolfs
äldre son, Gustaf, hade förvärfvat ett hedradt namn bland forskare,
först på Spetsbergen, sedan i Nordamerikas fjärran väster, innan
han slöt sin korta lefnadsbana (1895), och den yngre sonen, Erland,
var vid faderns frånfälle sysselsatt med sin andra forskningsresa i
Sydamerikas inland.
IV.
Adolf Nordenskiöld hade under det fjärdedels sekel (1858—83),
han hufvudsakligen ägnat åt arktiska expeditioner och direkta
naturforskningar, aldrig lämnat åsido studiet af den litteratur, som inom
dessa områden förelåg från äldre och nyare tid. Hans
resebeskrif-ningar äro rika på litteraturhistoriska och naturhistoriska öfversikter.
Väl anlitade han träget offentliga boksamlingar, men lusten att samla
ett eget bibliotek växte allt efter som hans köpkraft tilltog genom
inkomsten af den i Sverige och utlandet kolossalt spridda
berättelsen om Vegafärden. Småresor till Frankrike, England, Tyskland,
Polen, Italien, Spanien — dit han var särskildt inbjuden till
Co-lumbusfesten 1892 — satte honom i tillfälle att knyta personliga
förbindelser med den antikvariska bokhandelns förnämste idkare,
och han skydde icke höga pris. En i Stockholms kungl. bibliotek
ifrån drottning Kristinas tid förvarad handskrift på franska af Marco
Polos resa, från medlet af 1300-talet och föga senare tillhörig
franska kungliga biblioteket, hade 1884 fäst Nordenskiölds
uppmärksamhet. Han erhöll tillåtelse att utgifva den i facsimileupplaga,
på eget förlag, och hade nu i denna ett icke dåligt bytesmedel vid
sina transaktioner med utlandets bokhandlare. Småningom samlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
