- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 22 (1902) /
135

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han tusentals volymer, i synnerhet af 14- och 1500-talens
geografiska och kartografiska litteratur, sällsynt och dyrköpt i våra dagar
efter att få årtionden förut ha varit ganska förbisedd. Och
Nordenskiöld icke endast samlade dessa verk, han studerade dem med
största ifver. Under loppet af 1880-talets senare år och långt fram
på 1890-talet blef den äldre kartografien hans käraste syssel. Han
utgaf under dessa år icke blott enskilda kartor, utan äfven tvenne
stora atlas-band, med text på svenska och engelska, innehållande
reproduktioner, den första af tryckta kartor äldre än 1600, den
andra af handritade portulaner (sjökort) från äldre århundraden.

Ett varmt erkännande af apotekaren Karl Wilhelm Scheeles
förtjänster om den kemiska vetenskapen föranledde Nordenskiöld
att verka för firandet af hans minne på hundraårsdagen af hans
bortgång, 1886; Nordenskiöld utgaf hans i Vetenskapsakademiens
bibliotek förvarade bref och anförde aftäckandet af hans i
Stockholm resta stod, utförd af Börjeson. Efter Vegafärden inköpte
Nordenskiöld ett landställe i Trosatrakten, Dalbyö, och något år
senare det hemman, Grönsö, hvarur Dalbyö på 1820-talet blifvit
utbrutet. Här hade han allt sedan sitt sommarhem. Ehuru icke
synnerligen intresserad af jordbruk, blef han 1885 invald i
Södermanlands läns K. Hushållningssällskap. Han hade samma år
promoverats till medicine hedersdoktor af universitetet i Heidelberg,
ett erkännande åt den hygieniska omvårdnad han alltid ägnat
med-lemmame af sina polarexpeditioner. Ledamotskallelser till
akademier och lärda sällskap fortgingo oafbrutet. 1893 invaldes
Nordenskiöld i Svenska Akademien, ett förtjänt erkännande af hans
intemationellt-litterära betydelse för Sverige, hvilken af ingen
öfver-träffats: på tio språk hade hans Vegaresa blifvit öfversatt, med
ingen samtida hade världspressen sysselsatt sig så mycket som med
honom. Nordenskiöld tog inträde med en ganska originell uppsats,
i hvilken han, före en kort skildring af företrädaren, medicine
professorn Anders Andersson, framhåller sina åsikter om
latinsskrif-vandets hämmande inflytande på den naturvetenskapliga litteraturen.
Carl Snoilsky hälsade honom välkommen med ett högstämdt kväde:

»Ej dyrkats här af Gustafs vittra gille
allena språkets helgd i tal och skrift;
hvarhelst en stråle sköt af inhemskt snille,
hvarhelst till ära steg en svensk bedrift,
här fanns för all förtjänst en lager bunden,
för dagens hjälte eller minnets pris,
och vetenskapen satt i skalderunden
med Agardh och Berzelius och Fries.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1902/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free