Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordenskiölds afsikt att söka utröna isförhållandena norr om
Spetsbergen i september, fastän mötet med de skeppsbrutne
norrmännen äfven då gjorde företaget om intet. Nordenskiöld antog
»såsom ganska sannolikt, att under denna månad hafvet norr
om västra delen af Spetsbergen är tämligen isfritt till cn ganska
hög latitud, tack vare golfströmmens inflytande». Med den
ihärdighet, som utmärkte Nordenskiöld, hade han icke släppt
denna tanke, och detta g af anledningen till expeditionen 1868,
hvars hufvuduppgift var att framtränga så långt norrut som
möjligt. Att därtill erhålla statsanslag förefanns ingen utsikt, men
»efter några misslyckade förkänningar på annat håll» vände sig
Nordenskiöld till landshöfdingen i Göteborg, grefve A.
Ehren-svärd, hvilken med lifligt intresse omfattade planen och inom
kort lyckades insamla det nödiga penningebeloppet »genom rikliga
bidrag af handelsmagnaterna Dickson, Ekman, Carnegie m. fl. * ( 1 ).
Planen var ursprungligen, att ett litet segelfartyg med tre
vetenskaplige deltagare ombord i början af augusti skulle afgå från
Tromsö samt, efter anlöpande af Beeren Eiland och olika ställen
på Spetsbergens västkust, ställa kosan till Kobbebay på Danskön,
för att därifrån vid gynnsamt tillfälle i slutet af september eller
början af oktober segla norrut, »dock utan att göra några
barnsliga försök att forcera drifisen».
Orsakerna hvarför Nordenskiöld ansåg hösten böra föredragas,
en åsikt, som för öfrigt uttalats redan af Torell, voro följande:
under sommaren hade ismassorna blifvit dels bortsmälta af solen,
dels af vågskvalpet sönderfrätta och dels slutligen bortförda af den
mellan Spetsbergen och Grönland söderut gående drifisbetäckta
arktiska strömmen. Allt detta är fullkomligt sant, men det
tillkommer en omständighet, hvilken man 1868 icke kände, men
hvilken till stor del upphäfver de nyssnämnda gynnsamma
faktorernas inverkan. Detta är det förhållandet, att polarströmmen,
kommande från det sibiriska ishafvet och gående norr om Frans
Josefs land och Spetsbergen, alltjämt medför nya ismassor, hvilka
ersätta dem, som af golfströmmens vatten och sommarens inverkan
blifvit smälta. På grund häraf kan vattnet icke blifva isfritt så
långt norrut, som annars skulle varit fallet.
Expeditionens program omfattade emellertid icke endast
framträngande norrut, därtill kommo äfven geologfiska, botaniska och
zoologiska uppgifter på de förut omnämnda ställena, som skulle
anlöpas, särskildt Beeren Eiland och Isfjorden. Under förberedel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
