- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 22 (1902) /
214

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

anföra ett: >Lita aldrig pä citat ur andra hand», sade han, »utan
gå alltid själf till källskrifterna», ett utomordentligt godt råd,
äg-nadt att förebygga många misstag, för hvilket jag städse varit
honom tacksam.

När författaren 1874 besökte Skånes kolgrufvor och
meddelade Nordenskiöld därvid gjorda fynd, var han högst intresserad
och lämnade andra meddelanden i utbyte. »Enligt bref från Heer
är Baiera1 icke någon ormbunke, utan en Salisburia- eller
Ginkgo-artad conifer. Det vore därför bra, om man vid Stabbarp kunde
få tillräckligt material för att fullständigt restituera växten.»
Flere andra bref vittna om samma intresse. »Jag är tacksam»,
skrifver han vid ett annat tillfälle, »om du fortfarande då och då
ihågkommer mig med några rader och icke tager så noga, om
svaren ej blifva så utförliga.»

Riksmuseum ägde då ingen afdelning för fossila växter, utan
de af Nordenskiöld hemförda samlingarna förvarades inom den
mineralogiska. Redan vid denna tid synes Nordenskiöld hafva
tänkt på nödvändigheten däraf, att en särskild växtpaleontologisk
afdelning inrättades; i bref till författaren, skrifvet den 7 juni
1874, uttalar han nämligen denna mening. Och i ett annat bref
från Tromsö den 5 juni 1875, före afresan till Jenissei, skrifver
han, att han ämnade därifrån insända en inlaga till
Vetenskapsakademien om nödvändigheten af en särskild intendentur för
fossila växter.

Att detta förslag ej genast vann Akademiens bifall, är ju ej
så underligt: Nordenskiöld var ännu ej återkommen, då ärendet
föredrogs, och det hade nog sina svårigheter att från Tromsö
tillräckligt förbereda detsamma. Förslaget föll, men Nordenskiöld
släppte ej efter: »det går ej i första hugget», skrifver han den
23 mars 1876. Att han emellertid var förargad öfver afslaget,
framgår af följande karakteristiska uttalande i ett bref från
Fila-delfia den 10 juni samma år. »Dina fynd lofva att blifva en
vacker illustration till de akademiska kommerserådens motiv mot
mitt förslag om inrättande af en intendentplats för palaeobotanik
— de sade nämligen (enligt hvad man berättat mig), att det var
en tillfällighet, att man under senare åren i Sverige fått så mycket
växtförsteningar och att det vore föga lämpligt att på grund af i

i Denna hade 1873 funnits af Nordenskiöld vid Kap Boheman på Spetsbergen,
och Heer var nu sysselsatt med fossilets beskrifning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1902/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free