- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 22 (1902) /
213

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1858 upptäckt de första tertiärväxtema pâ Spetsbergen, hvilka
sedan, jämte några, som Blomstrand funnit 1861, beskrefvos af
Heer i första bandet af Flora fossilis arctica. 1868 insamlades,
såsom förut omtalats, en stor mängd paleozoiska växter på Beeren
Eiland, tertiärväxter vid Kap Staratschiti och Kingsbay på
Spetsbergen samt kvartära växtfossil vid Kap Thordsen och Adventbay.
Alla dessa beskrefvos af Heer i andra bandet af nyss anförda
verk, och Nordenskiölds intresse för växtpaleontologien blef
därigenom ytterligare stegradt. När han 1870 på Grönland företog
sin båtresa genom Wajgattet och till Omenakfjorden, gjorde han
ju ytterst präktiga skördar af växtfossil (jämför sid. 167). Dessa
beskrefvos af Heer i tredje bandet af Flora fossilis arctica, i
hvilket dessutom behandlas de af Wilander och författaren 1870
på Spetsbergen insamlade stenkolsväxtema, några af Nauckhoff
1871 från Grönland hemförda kritväxter, äfvensom de af
Nordenskiöld 1872 på Spetsbergen upptäckta. Detta band innehåller
sålunda uteslutande af svenska polarfarare hopbragt material.

Vid besök i Isfjorden och Belsund efter öfvervintringen 1873
gjorde Nordenskiöld särdeles anmärkningsvärda fynd af växtfossil
(jämför sid. 176), hvilka äfven beskrefvos af Heer. Vid
återkomsten från denna expedition var hans intresse för växtpaleontologien
större än någonsin förut, och han yttrade flere gånger till
författaren, att han nu var så van att taga reda på växtförsteningar,
att han var säker om att finna sådana hvar helst det förekom kol.
Då han erfor ryttmästaren Carl Follins upptäckt af de rika
växt-förande lagren vid Pålsjö i Skåne, begaf han sig dit och
föranstaltade en brytning i stor skala af desamma. Det därvid erhållna
materialet har legat till grund för författarens arbete öfver den
fossila floran vid Pålsjö. Han gjorde äfven stora insamlingar ur
kalktufflagren vid Benestad, insamlingar af betydelse, enär de,
såsom författaren påvisat, äfven innehålla lämningar af den
därstädes förut icke bekanta ekfloran.

Författarens beskrifhing af Pålsjöväxterna utarbetades på
Riksmuseets mineralogiska afdelning, och Nordenskiöld följde arbetet
med stort intresse samt gaf många goda råd. Han fäste
författarens uppmärksamhet därpå, att Emanuel Swedenborg var den
förste svensk, som beskrifvit fossila växter, och blef mycket
belåten, då jag med anledning häraf efter denne, hvars
vetenskapliga arbeten han skattade högt, uppkallade det fossila
barrträds-slåktet Swedenborgia. Af de råd, han gaf mig, vill jag här blott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1902/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free