Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bäddar». Men 1883 var ej ens detta nog, då hette det, »att hela
nordvästra Grönlands basaltbildning härrör från ett under
miocen-tiden nedfallet kosmiskt sediment, hvilket ursprungligen, på
sällsynta undantag när, varit stoftformigt».
Nu är det emellertid så, att basaltens eruptiva ursprung är
ojäfaktigt bevisad, och Nordenskiölds uttalande kan icke ändra
detta sakförhållande. Det är rätt intressant att jämföra de båda
motsatta sidornas slutsatser. A ena sidan: eftersom järnet står
i närmaste samband med basalten, så äro jämblocken telluriska;
å den andra (Nordenskiölds): eftersom basalten står i närmaste
samband med jämblocken, måste äfven den vara af kosmiskt
ursprung.
Det är dock kanske icke så säkert, att sista ordet i
striden om Ovifakjärnet, i hvilken telluristerna allmänt ansetts afgå
med segern, ännu blifvit sagdt. Den omständigheten, att gediget
telluriskt järn kan förekomma i basalt, hindrar ju alls icke, att
äfven meteorjärn kunnat nedfalla i en basaltlava. Och
egendomligt är, att stora jämblock äfven på ett annat ställe i
nordvästra Grönland äro funna. Jag syftar härvid på de af Peary
hemförda kolossala meteoritblocken från Kap York, af hvilka det största
väger omkring fyra gånger så mycket som det största
Norden-skiöldska blocket. Dessa block förekommo på urbergsområdet och
hafva sålunda icke med basalt att göra, hvarför deras
meteoritnatur icke betviflats. Är nu detta riktigt, då blir man icke
obenägen att åter upprepa frågan, om icke Ovifakblocken dock kunna
vara meteorjärn, som nedfallit och inbäddats i den smälta
basalt-lavan.
Nordenskiölds åsikter om jordklotets bildning hafva icke
vunnit anhängare. Men själf var han orubbligt öfvertygad om deras
riktighet och slutar sitt arbete med Chladnis ord:
Sic derisa diu, tandem bona causa triumphat.
Med denna öfvertygelse var det ju tydligt, att äfven den
skarpaste kritik skulle lämna honom oberörd.
Nordenskiölds »diamantbrunnar» och »diamantvatten», såsom
de i dagligt tal ofta kallats, eller med andra ord resultaten af hans
försök att få »vatten ur hälleberget», torde vara bekanta för litet
hvar. Namnen ha uppkommit därigenom, att brunnarne till en
början upptogos med diamantborr. Anledningen till att dessa
Ymer igoe. l6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
