Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem lämnats genom mekanisk eller kemisk sönderdelning af förut
befintliga bergarter. Äfven här torde dock en del af materialet
vara af kosmiskt ursprung, såsom synes framgå af den rikedom
på talk, som plötsligt uppträder i vissa bestämda horisonter
af den sedimentära lagerserien. De sedimentära bergarterna
mellanlagras ofta af mäktiga plutoniska bäddar, hvilka utbreda sig
nästan utan afbrott öfver tusentals kvadratkilometer, oftast lika
regelbundet som någon från vatten afsatt bergart. Föga tvifvel
synes mig förefinnas rörande dessa bäddars ursprung.» Det var
naturligtvis äfven kosmiskt.
Man kunde tycka, att när en så djärf hypotes, stridande mot
dittills rådande åsikter, framkastas, så borde den stödjas genom
ovederläggliga fakta. Men efter sådana letar man förgäfves.
Nordenskiölds arbete är intressant att läsa och ger en mycket att
tänka på, men öfvertygande är det ej, ty det motsäges af all
geologisk erfarenhet.
Nordenskiöld har visserligen fått rätt däruti, att äfven
kisel-syrerika (sura) meteoriter kunna förekomma, om nämligen de
glas-liknande moldaviterna i Böhmen och Mähren, de af Verbeek
be-skrifha billitonitema på Sundaöarna och de af R. H. Walcott m.
fl. beskrifna australitema i Australien, såsom F. Suess menar och
såsom sannolikt är, få tydas såsom meteoriter. Och att kosmiskt
stoft kan nedfalla till jordytan, kan icke förnekas. Men äfven
antaget att detta under forna geologiska perioder skett till större
omfattning än nu, så finnes dock icke något bevis för att de
kosmiska ämnena haft någon större geologisk betydelse, ty någon i
vår jord ingående bergart af kosmiskt ursprung känna de
geologiska urkunderna icke.
I själfva verket har hela denna teori ytterst tillkommit för
att förklara eller försvara de stora grönländska jämblockens
meteoritnatur. När de först hittades, rådde icke något tvifvel i detta
hänseende. Men sedan man funnit, att basalten ej blott invid
dessa järnblock, utan äfven annorstädes i Grönland innehåller
gediget järn, drog man den naturliga slutsatsen, att äfven
Ovifaks-järnet härstammade från basalten och sålunda vore telluriskt.
Nordenskiöld, som till en början antog, att jämblocken nedfallit
såsom meteoriter under en tid, då de grönländska basaltmassorna
bildades, förklarade sedan (1876) »att ingen möjlighet förefanns för
att de grönländska basaltlagren skulle utgöra stelnade
lavaströmmar», utan de vore endast »tillhårdnade och metamorfoserade ask-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
