Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land, dels på Drottningholm. Han slutade sitt skiftesrika lif 1792
i Sierra Leone, på Afrikas västkust, under en expedition, i hvilken
han deltog i egenskap af geolog och metallurg.
I nästa generation af familjen hade den mineralogiska
vetenskapen en mera lysande representant, nämligen just A. E.
Nordenskiölds fader, den bekante Nils Gustaf Nordenskiöld, chef för
bergsstaten i Finland och en af sin tids förnämsta mineraloger. Han
var elev af Berzelius och Gahn och har blifvit kallad den finska
mineralogiens fader. Utom sina »Bidrag till närmare kännedom
om Finlands mineralier och geognosie» utgaf han talrika arbeten,
hvari han beskref ett stort antal förut okända mineralspecies från
Ural och Finland, och kan det som bevis på hans goda
mineralogiska blick anföras, att han, bland en samling uralska mineral,
upptäckte phenakit och beskref detta mineral som ett särskildt
species, hvilket förut varit förblandadt med kvarts. Det teoretiska
sinne och den spekulativa anläggning, som hos honom parades med
en utmärkt iakttagelseförmåga, tog sig uttryck i uppställandet af
ett »atomistiskt-kemiskt» mineralsystem, i hvilket Nordenskiöld
redan söker tillämpa de principer, som sedan af Berzelius vidare
utvecklades. Huru långt framför sin tid i detta afseende Nils
Nordenskiöld var, visas redan af den fullständiga titeln på första
upplagan till detta arbete, som trycktes i Stockholm 1827: t Försök
till framställning af kemiska Mineralsystemet med afseende på
ofver-ensstämmelsen emellan fossi/iernas kemiska sammansättning och deras
kristallform*. Nils Nordenskiöld torde äfven varit den förste, som
gifvit en mineralogisk beskrifning på en meteorit och visat, att den
var sammansatt af samma mineral, som de terrestra bergarterna,
nämligen den vid Luotolax i Viborgs län år 1813 fallna stenen;
hvilken omständighet i detta sammanhang förefaller så mycket
mera anmärkningsvärd i betraktande af det lifliga intresse, som
sonen framdeles ägnade åt dessa från kosmiska regioner
härstammande mineralkroppar.
Då den unge A. E. Nordenskiöld ägnade sig åt mineralogiens
studium såsom sitt hufvudämne, så hade han kanske nedärfd håg för
just denna vetenskap; säkert är, att han från ungdomsåren kunde
åtnjuta den utmärktaste ledning af sin fader, som han åtföljde på
dennes ämbetsresor i Finland och på exkursioner till landets
mineral-fyndorter, liksom också 1853—54 på en mineralogisk resa till Ural.
Tidigt fick han äfven öfvertaga vården af de rika
mineralsamlingarna på fädernegodset Frugård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
