Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det arbete, hvarmed Nordenskiöld först framträdde för
offentligheten, var hans gradualafhandling »Om grafitens och
chondrodi-tens kristallformer», tryckt i Helsingfors 1855. Han beskrifver där
tvenne af sin hemtrakts mineral, nämligen de grafit- och
chondro-ditkristaller, som blifvit träffade i Ersby och Storgårds kalkbrott
i Pargas socken. Nordenskiölds matematiska anläggning visar sig
däruti, att han tillämpar minsta kvadratmetoden för beräkning af
axelkonstantema ur samtliga de brukbara vinkelmätningama. Då
han tillägger grafiten en monoklin kristallform, så står detta i strid
med såväl tidigare som senare forskares resultat, ehuru det villigt
må medgifvas, att i denna fråga forskningen kanske ännu icke sagt
sitt sista ord.
Den kristallografiska undersökningen af chondroditen från
Pargas var den första, som utförts på detta mineral, och visar, att
detsamma är synnerligen formrikt. Nordenskiöld hänför det till
rom-biska systemet, »ehuru en ofta förekommande hemiedri gör, att
kristallerna hafva ett monoklinoedriskt utseende». Nordenskiöld
söker visserligen en analogi med humittypema i enlighet med de
anvisningar, som framställts af Miller, J. D. Dana och
Rammels-berg, men han finner en sådan endast under förutsättning af att en
»högst konstlad ställning» gifves åt chondroditen. Sedermera har
dock Dana visat, att genom ändring af uppställningen erhålles en
fullkomlig öfverensstämmelse mellan Nordenskiölds
chondroditkri-staller och Scacchis humit, typ 2, hvilket ytterligare bekräftades
af Kokscharow vid en nyare undersökning af Pargas-chondroditen.
Under samma år utkom hans »Beskrifning öfver de i Finland
funna mineralier», ett arbete af något större omfång, i hvilket
många nya iakttagelser från hans mineralogiska resor i hemlandet
finnas nedlagda. Det utgafs i en andra upplaga år 1863.
Från den första vistelsen i Sverige året 1857 härstamma ett
par teoretiska arbeten af ganska stor allmän betydelse. Det ena
är »Bidrag till läran om den kristallografiska isomorfien och
di-morfien», hvilket utgör en mycket förtjänstfull och på nya uppslag
rik sammanställning af hvad man vid denna tid hade sig bekant
rörande isomorfa föreningar, hvarjämte Nordenskiöld vill visa, att
den af Dana och tidigare författare framställda åsikten, att
isomorfien skulle hos olikartade föreningar betingas af lika atomvolymer,
icke öfverensstämmer med erfarenheten. Från samma tid
härstammar också undersökningen: »Försök till en theoretisk beräkning af
sammansatta ämnens egentliga vigter». Äfven längre fram under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
