Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erfarenhet angående sätten att färdas öfver hafsisen; och den äldre
kartografien, hvilken senare blef Nordenskiölds hufvudintresse, är
såväl i dessa som i andra i berättelsen förekommande exkurser på
det historiska området så godt som icke beaktad.
Redogörelsen för 1864 års expedition, den tredje hvari
Nordenskiöld deltog och den första som han själf skildrat (tillsamman
med N. Dunér), lämnar ej heller stort utrymme åt det historiska
elementet. Dock inledes den, på tal om nödvändigheten af en
gradmätning på Spetsbergen, hvars förberedande var denna
expeditions hufvudsyfte, med en kort framställning af äldre åsikter om
jordens gestalt, hvilken framställning går tillbaka ända till
Hero-dotus och Aristoteles; arbetet innehåller också en del viktiga, förut
ej publicerade bidrag till historien om de tidigare norska
fångst-färderna i Norra Ishafvet. Påfallande är, att den förnämsta
geografiska upptäckten under denna färd, nämligen det första säkra
iakttagandet af en del af den sedermera under namnet Kung Karls
land kända ögruppen, som Nordenskiöld då trodde sig böra
identifiera med det år 1707 af holländaren Giles upptäckta och efter denne
uppkallade landet, ej ger honom anledning till någon utförligare
historisk utredning, något som han säkerligen ej under en senare
period af sitt författarskap skulle hafva underlåtit.
Hvarken expeditionen 1868 med Sofia, om hvilken vi af
Nordenskiölds egen hand blott hafva en helt kort berättelse, eller
öfver-vintringen på Spetsbergen 1872—73, som han skildrat i en
utförligare rapport, har gifvit honom anledning till några nämnvärda
utflykter på den historiska geografiens område, men berättelsen om
den mellanliggande expeditionen af 1870 till Grönland, afsedd att
inhämta erfarenhet för en tillämnad isvandring mot polen, innehåller
en kritisk granskning, med historiska återblickar, af olika försökta
och föreslagna vägar mot den arktiska regionens okända delar. I
korthet redogöres i denna berättelse äfven för tidigare försök att
intränga på Grönlands inlandsis, på hvilken Nordenskiöld nu
lyckades nå längre än någon före honom.
Att de båda färderna till Jenisseis mynning 1875 och 1876
föregåtts af vidlyftiga studier i den hithörande äldre litteraturen är
uppenbart af Nordenskiölds yttrande, att han här ansåg sig stå inför lösningen
af »ett flerhundraårigt sjöfartsproblem», men ytterst fä hänvisningar
till källorna för dessa studier förekomma i själfva reseberättelserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
