Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid dröjde det ej länge efter detta arbetes
offentliggörande innan såväl af Nordenskiöld själf som af andra några ytterst
viktiga kartfynd gjordes, som väsentligt omgestaltat uppfattningen
af den så ifrigt omdebatterade Zenoffågan. I München upptäcktes
nämligen det enda bevarade exemplaret af Olai Magni stora karta
öfver Skandinavien af 1539, och i Warschau, där Nordenskiöld
vistades någon tid 1887 för ordnande af en arfsangelägenhet,
lyckades han i det Zamoiskiska biblioteket anträffa en karta från medlet
af 1400-talet, som otvetydigt ledde sitt ursprung från en nordisk
karttecknare. Enhvar af dessa kartor företedde i olika delar den
mest påfallande öfverensstämmelse med Zenokartan, och på grund
af dessa samt senare viktiga kartfynd torde hos nyare forskare —
bland hvilka i den förevarande frågan särskildt böra framhållas
Gustav Storm och F. W. Lucas — den åsikten vara stadgad, att
Zenokartan är en mosaik af långods från i Italien vid 1500-talets
midt bekanta kartor, och att reseberättelsen är en roman, som
visserligen genom ett rätt skickligt användande af den under
upp-täcktstidehvarfvet vunna erfarenheten i vissa fall erbjuder ett sken
af sannfärdighet, men som saknar hvarje spår af stöd i verkliga
tilldragelser.1 Nordenskiöld själf kunde ej undgå att få sin
uppfattning af Zenofrågan väsentligt modifierad ; han återkom dock aldrig
till en utförligare framställning af densamma och inlät sig ej heller
gärna samtalsvis därpå. I sin »Facsimile-Atlas» (sid. 57) vidhöll
han sin mening om Zenokartans själfständiga härstamning från ett
med andra nordiska kartor gemensamt original, med senare
tillsatser, men i sin »Periplus» (sid. 86, not. 2) antyder han en
förändrad åsikt om detta ursprung och förklarar, att intresset för
Zeniemas resa till följd häraf delvis gått förloradt. Att berättelsen
därom skulle vara helt och hållet uppdiktad ville han dock aldrig
erkänna och hoppades fortfarande, att kommande forskningar och
upptäckter skulle gifva bevis för hans uppfattnings riktighet.
* *
★
1 Denna uppfattning i afseende å såväl karta som berättelse uttalade och
motiverade jag med stöd af det nyfunna materialet redan vid den internationella geografiska
kongressen i Paris 1889. Äfven om prioriteten vore af någon betydelse, så kan den
knappast åberopas, enär kongressförhandlingarnas referat af mitt anförande, som man
ej gaf mig tillfälle att genomläsa, vimlar af de gröfsta missuppfattningar; årtalen äro
mestadels oriktiga och de flesta namn till oigenkänlighet förvridna, exempelvis »Iano
Chono» i st. f. Johannes Schöner, »Herennius» för Irenicus, »Steleskop» för
Steen-stmp o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
