Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ria. Den möda och kostnad han måst använda för att hopbringa
sällsynta kartverk och enstaka kartblad, i original eller afbildning,
âdagalade tillräckligt med hvilka svårigheter ett jämförande
käll-studium var förenadt och huru sällan andra forskare skulle blifva
i tillfälle att bygga på ett så omfattande urkundmaterial som det
han själf genom omsikt och ihärdighet vetat förskaffa sig. Hos
honom mognade då planen att göra detta material allmänt
tillgängligt och för forskningen fruktbringande i en storartad publikation,
som i första rummet skulle återgifva källskrifterna i trogna, med
nutidens hjälpmedel utförda afbildningar, och vidare kritiskt belysa
dem i en text omfattande kartografiens utveckling under dess
»inkunabelperiod». Så tillkom hans Facsimile-Atlas, som på sitt
område väl kan jämställas med en Vegafärd. Dylika företag hade
väl ej förut helt och hållet saknats, men Santarems och Jomards
stora atlanter måste anses som ofullbordade och saknade text,
Le-levels »Géographie du moyen-âge», så rik på innehåll i en oordnad
och delvis oredig framställning, var såsom urkundpublikation så
godt som oanvändbar, och Theobald Fischers samling omfattade
endast en del af de medeltida italienska sjökorten ; alla dessa verk,
utom det sista, hade därjämte det gemensamt, att de voro utförda
under en tid, då man för reproduktion ej kunde använda fotografien,
som ensam tryggar mot feltydning eller intrång af den subjektiva
uppfattningen. Såsom reproduktionsverk blef Facsimile-Atlas sina
föregångare vida öfverlägsen, och dess text har med rätta
betecknats såsom epokgörande.
Att här närmare redogöra för verkets innehåll kan
naturligtvis ej komma i fråga; vi måste inskränka oss till en kortfattad
öfversikt.
Författaren börjar med en utförlig redogörelse för den
alexan-drinske geografen Claudii Ptolemæi kartverk, hvars betydelse han
framhåller dels såsom en exponent af antikens jordkunskap, dels
och synnerligast för det inflytande detsamma, sedan det i början
af 1400-talet blifvit bekant för västra Europas lärde, utöfvat på
den moderna kartografiens utveckling. Han beledsagar denna del
af arbetet ej blott med en kritisk förteckning öfver alla kända
Ptolemæus-upplagor, 56 till antalet, från 1472 till 1883, utan äfven
med en fullständig facsimileserie af alla de ptolemæiska kartorna,
hvarvid han lagt till grund de praktfulla kopparsticken i
Roma-upplagan af 1490. Efter att i sammanhang härmed hafva redogjort
för Ptolemæi källor, för hans kartverks fel och förtjänster samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
