- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 22 (1902) /
307

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jag endast fästa uppmärksamheten pâ en del synpunkter, som äga
någon betydelse för ett riktigt värdesättande af naturfaktorerna.
I de officiella utredningarna och statistiska tablåerna komma dessa
i allmänhet icke till sin rätt, något som kan förklaras dels däraf,
att de personer, som utarbetat dem, sakna en ingående och
vetenskapligt grundad kännedom om norra Sveriges naturbeskaffenhet
och de olikheter, det vidsträckta områdets skilda delar’ härutinnan
förete, dels också, och detta just som en följd af denna bristande
kännedom, däraf att man allt för mycket i sina undersökningar låtit
de administrativa områdena bilda grundvalen for jämförelserna.
Men de administrativa enheterna innesluta inom sig ofta så skilda
naturförhållanden och så olikartade betingelser för näringslifvet, att.
de statistiska data förlora en god del af sitt värde för
undersökningarna i fråga, om de begagnas utan den urskillning, som endast
en ingående kännedom om dessa enheters naturbeskaffenhet kan ge.

Under 20 års geologiska arbeten i norra Sverige, från
Dal-älfven i söder till Luleälfven i norr, har jag, mera än de fleste,
haft anledning och tillfälle att studera Norrlands natur, och detta
icke minst med hänsyn till sådana faktorer, som äro af väsentlig
betydelse fôr näringslifvet. I en uppsats »Om fördelningen mellan
skogsmark och odlingsland i norra Sverige» 1 har jag sökt gifva
en naturlig indelning af Norrland med hänsyn till just dessa
faktorer. Gent emot den sedvanliga, af administrativa begränsningar
allt för mycket behärskade framställningen af norra Sveriges
geografi har jag ställt en indelning i regioner, som hvar och en fått sin
bestämda karaktär på grund af dess geologiska utvecklingshistoria.
Denna indelning, som tolkats såsom olycksbringande och farlig för
den nu så lifliga agitationen mot bolagens jordförvärf, har från flera
håll, och äfven från sådana, där man med någon rätt gör anspråk
på sakkunskap, mött mycken gensägelse. Förutom de personliga
utfall och insinuationer man därvid gjort, har man velat affärda
mina undersökningar med att utan vidare beteckna dem såsom
»kammarteorier», som alldeles vederläggas af den praktiska
erfarenheten. Jag företog mig då att med ledning af den officiella statistiken
undersöka, i hvad mån näringslifvet, speciellt jordbruket, gestaltade
sig olika inom de ifrågavarande regionerna. Såsom af det följande
framgår, fann jag då, att hvar och en af dessa regioner hade i detta
afseende sin särskilda karaktär, och att närliggande socknar inom
skilda regioner företedde vida större olikheter än socknar inom samma

1 I Skogsutstållningens i Stockholm 1897 publikation »Från svenska barrskogar».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1902/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free