Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gräns, i samma mân skola ock de klimatologiska betingelserna för
jordbruket blifva allt sämre. Det torde vara en allmänt utbredd
tro både i Norrland och i det öfriga Sverige, att sä är fallet, och
att klimatets beskaffenhet i större delen af Norrland utgör det
viktigaste hindret för jordbrukets utveckling. Dä man ur den
officiella statistiken inhämtar, att Norrland, ehuru betydligt större än
hela det öfriga Sverige, icke producerar mera än ungefär en
tiondedel af dettas totala skördevärde, vill man nog tillskrifva klimatet
det mesta af denna missproportion. Ett sådant föreställningssätt
kan direkt stödja sig på och åberopa det allmänt kända
förhållandet, att vegetationsperioden i Norrland är betydligt kortare än
längre söderut i vårt land och att nattfroster ofta anställa
ödesdigra härjningar i våra nordligare län. En närmare granskning ger
emellertid vid handen, att detta föreställningssätt är oriktigt, eller
åtminstone att klimatets olägenheter högst betydligt öfverskattas.
Detta visar sig redan, om man jämför jordbrukets ståndpunkt och
omfång i Norrland och Finland. Båda ligga de mellan ungefär
samma latituder och befinna sig under ungefär likartade
klimatologiska villkor. Den skillnad, som i sistnämnda hänseende förefinnes,
år åtminstone icke till Finlands fördel. Såsom mera utprägladt
kontinentalt karakteriseras Finlands sommarklimat, om man blott
fäster sig vid detta såsom för nu föreliggande fråga afgörande, af
större temperaturamplituder. Ehuru medeltemperaturen för
sommarmånaderna icke afsevärdt skiljer sig från motliggande delars
af Norrland, sjunker temperaturen i Finland på nättema mycket
oftare till sådana gradtal, att jordbruket däraf lider. Under det att
nattfroster af svårare beskaffenhet sällan inträffa utom i de nordliga
norrländska länen, och då vanligen först fram i augusti, förekomma
sådana i nästan alla delar af Finland och anställa ibland till och med
under högsommaren ödesdigra häijningar. I det stora hela lider
Finlands jordbruk mera af nattfroster än Norrland, som åtminstone
i de två sydligare kustlänen kan betraktas såsom praktiskt taget
frostfritt. Icke desto mindre har Finland en ungefär fyra gånger
så stor jordbruksbefolkning och mera än sex gånger så stor
åkerareal som Norrland. Om man från båda områdena afskiljer de
delar, där jordbruk i afsevärd skala icke förekommer eller
rimligtvis kan förekomma, nämligen för Norrland de egentliga
fjälltrakterna och det nordligaste Norrbotten, för Finland dess nordligaste och
nordöstra delar (ungefär norr och öster om en rät linje dragen från
Turtola vid Tomeälf till östra gränsen norr om Ladoga), och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
