Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarandra jämför endast de återstående områdena, så finner man,
att Finland har väl tre gånger så stor jordbruksbefolkning pr
ytenhet som Norrland. Vid en sådan jämförelse torde någon hänsyn
böra tagas därtill, att lefnadsvillkoren för de finska bönderna och
jordbruksarbetame i genomsnitt antagligen äro något sämre än för
de norrländska, så att proportionstalet för jordbrukets afkastning
icke blir fullt så ogynnsamt för Norrland, som ofvan anförda på
befolkningen grundade relationstal tyckes utvisa. Men äfven med
tillbörlig hänsyn tagen till nu nämnda faktor måste man komma
till det resultat, att Norrland, om jordbruket där hade samma
utsträckning som i Finland, skulle gifva bärgning åt en bortåt tre
gånger talrikare jordbruksbefolkning än den nuvarande, eller att i
stället för de 400—450 000 bebyggare, som nu kunna räknas ha
sin utkomst af jordbruket i Norrland, jordbruksbefolkningen där
skulle betydligt öfverstiga en million.
Äfven på annan väg kan man, med ledning af
jordbruksstatistiken, öfvertyga sig om, att klimatet icke utgör något synnerligt
hinder för jordbruket i Norrland.1 Jämför man dennas uppgifter
öfver komtalet för skörden af de viktigare sädesslagen, så visar
det sig, att dessa icke ställa sig lägre i genomsnitt för Norrland
än för de medelgoda jordbrukstraktema i mellersta och södra Sverige.
Gäfleborgs, Västemorrlands och, för vissa tidsperioder och
sädesslag, äfven Norrbottens län ha i detta hänseende att uppvisa
medeltal, som falla öfver dem man får för Sverige i dess helhet; de
två förstnämnda kunna till och med täfla med de allra bästa länen
i södra och mellersta Sverige. För Jämtlands och Västerbottens
län blifva talen lägre, men de komma i alla fall upp emot en del
andra läns. Vid bedömandet af skördeutbytet bör emellertid
hänsyn tagas äfven till sädens vikt, och då denna är i genomsnitt
mindre för Norrland än för södra Sverige, så ge komtalen i och
för sig en något för gynnsam bild af skörden i Norrland. (Jfr
kolumnerna 3 och 4 i omstående tabell.)
Såsom något anmärkningsvärdt må framhållas, att
potatisodlingens afkastning, om den beräknas efter skörden pr ytenhet, i
alla de norrländska länen enligt de statistiska uppgifterna är
betydligt större än i det öfriga Sverige (se kolumn 2, tabellen). I
1 De i vidstäende tabell meddelade talen äro hämtade ur Sveriges officiella
jordbruksstatistik eller ur de sammandrag, som finnas däraf i »Sveriges land och folk»,
de finska uppgifterna ur texten till Atlas öfver Finland, utgifven 189g af Sällskapet for
Finlands geografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
