Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den icke till äfventyrs beror på det statistiska materialets
otillförlitlighet, vara att söka dels däruti, att utsädesmängden pr ytenhet i
Norrland vanligen är högre än i det öfriga Sverige, hvilket
naturligtvis medför mindre korntal, medan däremot afkastningen pr
ytenhet kan höjas, dels också i trädesjordens i förhållande till hela
åkerarealen ringa utsträckning i Norrland. Endast ett par procent
af åkerjorden ligga där i träde, under det att motsvarande tal för
flera af länen i det öfriga Sverige uppgår till inemot 20 %. Denna
för Norrland gynnsamma faktor är naturligtvis med full rätt
medtagen i beräkningen af skördeafkastningen pr ytenhet öppen åker.
Det synes sålunda efter det vittnesbörd, som den officiella
statistiken ger, att klimatet icke ställer sig så ogynnsamt för jordbruket
i norra Sverige, som man i allmänhet är böjd antaga. Afven om
man lämnar den möjligheten öppen, att siffrorna af en eller annan
orsak för vissa fall kunna vara något för höga för Norrland, så
har man likväl ingen anledning att ffånkänna jordbruksstatistiken
allt vitsord blott af den grund, att den strider mot gängse åsikter
och förutfattade meningar. Man bör för öffigt vid bedömandet
af de klimatologiska betingelserna för jordbruket taga i
betraktande, att det icke är blott och bart den större eller mindre faran
för höstens och sensommarens nattfroster, som bestämmer jordbrukets
afkastning, utan att äfven andra klimatologiska faktorer därvid
spela in. Om Norrland i förstnämnda afseende intar en mindre
gynnad ställning än det öfriga Sverige, så torde förhållandet med
afseende på andra sidor af klimatet vara det motsatta. Så lida
vissa af det södra Sveriges län ofta af frosthärjningar under
försommaren, något som mycket sällan är fallet med Norrland, där
vegetationsperioden börjar så sent, att på grund af
sommarnätternas korthet faran för skadliga nattfroster är så godt som utesluten.
Möjligt är också, att ojämnheter i nederbördens fördelning göra sig
mindre kännbara i Norrland än i det öfriga Sverige. Kändt är
för öfrigt, att för utfallet af höstsädens afkastning i mellersta och
södra Sverige vinterns beskaffenhet spelar en viktig roll, och att,
om vintern är ogynnsam, råg- och hvetefälten kunna blifva alldeles
förstörda. Det finnes sålunda klimatologiska faktorer af olika slag
som spela in, och det kan lätt hända, att, när allt kommer omkring,
mellersta och södra Sveriges klimat icke har ur jordbrukssynpunkt
något särdeles afsevärdt företräde framför Norrlands, om man
bortser från de egentliga fjälltrakterna, de nordligaste delame af
Norrbotten samt de frostländiga myrmarkerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
