Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om man sätter vegetationsperiodens längd, d. v. s. tiden
mellan sådd och skörd, till omkring tre månader för mellersta
Norrland och till ungefär fyra månader för södra Sverige, och därvid
tar i betraktande, att sommaren icke är varmare, utan tvärtom i
genomsnitt har åtminstone ett par grader lägre medeltemperatur i
Norrland, kan det förefalla egendomligt, att samma sädesslag där
kunna hinna mogna på denna kortare tid. Äfven om något afseende
bör fästas därvid, att säden skördas mindre mogen i Norrland än i det
öfriga Sverige, är detta märkligt. Man brukar såsom en förklaring
af detta förhållande ange de ljusa nättema i Norrland, men det är
lätt att öfvertyga sig, att den ljuskvantitet, som där kommer
växtligheten tillgodo, såsom ock fallet är med värmekvantiteten, på grund
af vegetationsperiodens korthet, icke blir lika stor som i mellersta
eller södra Sverige. Det är väl möjligt, att dess jämnare fördelning
öfver dygnet innebär en fördel, men denna kan icke vara
tillräcklig att förklara hela skillnaden i vegetationsperiodens längd. Till
en god del ligger förklaringen uti sädesslagens anpassning för de
klimatologiska förhållandena. Det är bland Norrlands jordbrukare
sedan länge kändt, att säd, som hämtas från nordligare trakter,
mognar fortare, och säd, tagen från södra delame af landet,
långsammare än ortens eget utsäde. Tidsskillnaden i hvardera
riktningen torde för Norrland belöpa sig till ungefär ett par veckor, om
man i ena fallet tar säden från t. ex. Tomedalen, i andra fallet
från södra Sverige. Då utfallet af sädesskörden i Norrland ofta
hänger just på de två eller tre sista veckorna af
vegetationsperioden eller därpå, huruvida säden, innan augustifrostema komma, fått
en sådan mognad, att den icke dukar under för dessa, inses lätt,
att nyssnämnda acklimatisation spelar en mycket viktig roll. Vore
man i öfre Norrland hänvisad till utsäde från södra Sverige, skulle
skörden på grund af den långsamma mognaden endast under
sär-skildt gynnsamma år och på väl belägna ställen undgå frostskada.
Af hvad i det föregående blifvit anfördt torde vara ådagalagdt,
att de klimatologiska betingelserna för åkerbruket i norra Sverige
icke äro så ogynnsamma, som man vanligen plägar föreställa sig,
utan att de kunna anses såsom i det närmaste lika goda som i det
öfriga Sverige. Att döma af statistiken öfver skördeafkastningen
ser det till och med ut som om södra Norrland och Kopparbergs
län skulle förete ett maximum, som, då det icke kan tillskrifvas
andra särskildt förmånliga naturfaktorer och ej heller synes bero på
en mera än eljest i vårt land rationell brukning, möjligen tyder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
