Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medan ännu djupet var tillräckligt att undandraga dem
bränningarna; och de blifva bevarade först när de kommit till aflagring
på sådana platser, att ett starkare vågsvall icke vidare kan träffa
dem. Därför framträda de icke med någon större
utsträckning förrän dalbottnarna och de mellan öama liggande
insänk-ningama blifvit genom landhöjningen bragta öfver hafsytan; men
därmed är den forna skärgården inåt förvandlad till inland och lagd
till den nästa, de marina sedimentens region; på samma gång har
också denna region genom landets höjning och kustlinjens däraf
beroende förskjutning tillväxt utåt.
Liksom skärgårdsregionens afgränsning mot det öppna hafvet
blir en konstruktionsgräns, bildad af en linje, som mer eller mindre
detaljeradt sammanbinder de yttersta skären, så blir också dess
inre gräns beroende på huru långt i detalj man vill framställa
densamma. Från den synpunkt, som i föreliggande fall är den
bestämmande, synes det lämpligast att till denna region äfven
medräkna de yttersta delarna af fastlandskusten, så långt in som
nämnvärda förekomster af odlingsbar jord saknas; den inre gränsen
skulle följaktligen markeras genom den linje, som sammanbinder
de yttersta förekomsterna af finare sand- och lersediment. I stort
sedt kommer den då att gå genom de i landet inskjutande vikamas
och fjärdarnas inre delar, på så sätt afskiljande till
skärgårds-regionen de mellan dessa belägna, af kalt berg, klappergrus och
grof sand utmärkta uddarna och halföama.
Vid sidan af de för denna region såsom helhet utmärkande
egenskaper, som i det föregående äro antydda, finnas andra,
väsentligen af topografien beroende drag, som betinga vissa olikheter i
skärgårdens skaplynne och utbildning efter olika sträckor af den
norrländska kusten. Där landet långsamt sluttar ned mot hafvet,
och där det på samma gång utmärkes af stora slättmarker med
mera isolerade höjder, där blir skärgården vidsträckt och gles,
såsom fallet är företrädesvis längst i norr. Är landets allmänna lutning
starkare och terrängen därjämte föga bruten, blir skärgårdszonen
obetydlig, såsom efter vissa delar af Västerbottenskusten. Om
återigen topografien såsom i Ångermanland utmärkes af större
höjder och trånga dalar, blir skärgården mera sluten, och öame
resa sig med branta sidor högt öfver vattenlinjen. I de inre och
mera skyddade delarna af en sådan skärgård är vågornas verkan
jämförelsevis ringa. Moräntäcket undgår där en sådan omlagring
och sortering, som det hemfaller åt i mera exponeradt läge. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
