Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
först långt under den marina gränsens nivå framträda i dalbottnarna,
samt vidare Kåge- och Byskeälfvama, som visa en påfallande
olikhet i sedimentens beskaffenhet; i den förras dal är mojord
förhärskande, i den senares oftast sand. Nu nämnda olikheter bero till en
stor del på de forna glaciala hufvudälfvamas förlopp. Där större
sådana vid istidens slut utmynnade, var tillförseln af material för
älfsedimenten riklig, under det att sådana älfdalar, som ej upptogo
större glacialälfvar, blefvo i detta hänseende mera vanlottade. Ur
odlingssynpunkt ställa sig de delar af de marina lerornas och
älf-sedimentens region gynnsammare, där topografien medgifvit
sedimentens utbredning öfver större ytor än hvad fallet är med de
mera berglända, af djupa dalgångar genomfårade trakter, sådana
som större delen af Ångermanland, där samma jordslag samlats
inom trängre utrymme och därför hopats till större mäktighet. Den
odlingsbara jorden af ifrågavarande slag inom denna regions
Väster-och Norrbottensdel intar därför en jämförelsevis mycket större areal
än i Ångermanland och Helsingland. Emellertid finnes äfven där,
till och med i de gamla och relativt tätt befolkade bygderna,
mycken odlingsmark af denna kategori, som ännu ej blifvit lagd
under plogen.
I det föregående ha endast de jordslag blifvit af handlade, som
bildats under och i samband med denna regions uppstigande ur
hafvet; det återstår att ge en öfversikt af de öfriga jordslagen och
påpeka den roll de inom regionen spela ur odlingssynpunkt.
Det moräntäcke, som landisen vid sin afsmältning kvarlämnade
på berggrunden, har, såsom förut visats, öfverallt där det under
landets höjning någon gång varit utsatt för kraftigare inverkan af
vågsvall och bränningar, blifvit bortsköljdt eller åtminstone ursköljdt
och omlagradt, hvarvid det blifvit beröfvadt sina
finjordsbestånds-delar. Det är på alla sådana ställen alldeles odugligt till odling.
I sänkor och dalgångar har det åter blifvit i större eller mindre
utsträckning doldt under de ofvan beskrifna sand-, mo- och
lersedi-menten. Men det förekommer inom denna region ännu
mångenstädes i tämligen oförändradt skick, bildande den i dagen gående
jordarten, nämligen i sådana af omgifvande höjder skyddade lägen,
där vågsvallet icke kunnat åstadkomma någon nämnvärd verkan
och där icke heller sedimentbildningen varit tillräcklig för att
betäcka detsamma. Det bildar då merendels den stenbundna
skogsmarken och är inom denna region numera icke i afsevärd
utsträckning föremål för nyodling. Tillgången på ännu ouppodlade mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
