Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slag af åkerbruk än dessa, nämligen svedjandet. Detta förekom
visserligen också ibland svenskame, men i långt mindre omfattning
än deras vanliga jordbruk. Hos finname åter var det regel. Men
svedjandet kräfver med nödvändighet torr mark. På myr eller
fuktig mark är det en omöjlighet, därför att växtmattan på sådan
mark ej kan betvingas af elden, och finnen kunde därför till sin
bosättning ej välja andra trakter än de högre belägna och torrare
moränmarkema. Men äfven när han sedermera böljade uppodla
riktiga åkrar, höll han sig till samma slags mark. Ty de lägre
belägna trakterna hade också en annan olägenhet, i det att de voro
mycket mera utsatta för frosten. Det finnes därför från äldre tider
endast få exempel på att finnen försökt sig på myrodling.
Lands-höfding Mömer1 berättar om ett sådant från 1700-talet, men
resultatet af försöket blef, att säden frös bort. Skola öfver hufvud
myrame i dessa trakter kunna uppodlas, går det ej an att odla en,
under det att myren bredvid är sumpig och frostförande; skall
frostländigheten minskas, måste alla myrame, som ligga i
hvarandras närhet, utdikas, och så stora gemensamma företag var
det ej möjligt för finname att åstadkomma. På senare tiden har
sådant emellertid flerstädes skett genom det allmännas ingripande.
Frostländigheten har nog också därigenom minskats, men de lägre
belägna trakterna äro nog alltjämt de för frosten mest utsatta, då
vid lugnväder den kallare och tyngre luften sjunker längst ned i
dalbottname. F’irmen odlar därför fortfarande helst på höjderna.
För skogsväxtlighetens befrämjande hafva dessa utdikningar
emellertid en mycket stor betydelse.2
En blick på omstående kartskisser, hvilka äro hämtade från det
ekonomiska kartverkets kartor öfver Värmlands län, kan gifva en
typisk föreställning om olikheten i den geografiska karaktären hos
den svenska och den finska bebyggelsen. F’ig. 2 återger läget af
den svenska bygden inom en del af Dalby socken, under det att
fig. i visar oss de af finnar upptagna byarne Aspåsen,
Uggle-heden m. fl. Vi se här, huru den svenska bygden ängsligt tätt
sluter sig till Klarälfven och knappt med en enda liten åker eller
ängslapp vågar sig ur dalgången. Den finska bygden däremot
företer en helt annan bild; den håller sig nästan lika regelbundet
till höjdsträckningarna och undviker lika noggrant vattendragen
1 A. Mörnek, Kort ekonomisk beskrifning öfver Värmland, Mskr. i Kungl.
biblioteket. Ett utdrag tryckt hos Almovist, Uddeholmsverken.
J Lundström, Sveriges skogar och skogsbruk (3 -»Ljus»), sid. 203.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
