Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En del af de finska kolonisterna medförde från sitt hemland
penningar eller förråd, andra åter fingo af den svenska
regeringen, såsom i det föregående är omtaladt, understöd i form af
kreatur eller utsäde. För sådana blef nyodlingsarbetet mycket
underlättadt. Andra nybyggare, och dessa voro i många trakter
kanske flertalet, fingo gripa sig an med nyodlingen med två tomma
händer. Sägnerna förtälja om än den ene och än den andre finnen,
att han ej fört med sig mera råg än som kunde rymmas i en
näfverdosa, ett lomskinn eller en handske. För sådana beredde
nybyggarlifvet större svårigheter.
Många af de hit ankomna finname slogo sig ej genast ned
på ett ställe utan ströfvade omkring i skogame och jagade eller
fiskade i skogssjöame. Eller också stannade de på ett ställe under
ett par år och svedjade, för att ett följande år måhända svedja
och jaga i ett helt annat landskap, och under sådana förhållanden
kunde det ej komma i fråga att uppföra annat än provisoriska
kojor. Men äfven då finnen på laga sätt fått utsynt eller eljest
beslutat sig för att blifva bofast, var hans första hus af provisorisk
karaktär. Platsen för det blifvande nybygget valde han då helst
på södra sluttningen af någon hög skogsås, såsom också namnen
på en mängd finntorp, Aspåsen, Finnbacken o. s. v., antyda. Här
uppfördes nu en koja, oftast måhända af den typ, som i äldsta tider
synes hafva varit de finska folkens vanliga bostadsform, nämligen
den koniska kåtan.1 »Kåta är den äldsta boning», säger ett finskt
ordspråk, och på denna byggnadsform är det väl ock, som Tacitus
syftar, då hem säger om finnarne, att de till skydd mot vilddjur
och regn blott hade ett flätverk af grenar. En sådan kåta
uppfördes mycket hastigt genom att på en cirkelformig bas ställa en
mängd tall- eller granstänger med tjockänden nedåt och lutemde
mot hvarandra, så att emellertid upptill lämnades en öppning för
röken. Midt i kåtan fanns en eldstad, som bestod af några löst
lagda flata stenar. Öfver denna hängde grytan i en krok af
trä ned från en ungefär i kojans halfva höjd fäst tvärstång. På
golfvet utbreddes hö, och ingången täcktes af ett par sammanslagna
bräder. Utvändigt täcktes kojan vanligen med näfver, ifall den
var afsedd till sommarbostad och man ville ha den stor och luftig,
annars med hudar eller torf, och en sådan kunde gifva ett godt
skydd mot kölden äfven under sträng vinter. Sådana primitiva
1 Jfr A. Aiii.uvi.vr, Die Kulturwörter der westfinnischen Sprachen, sid. loi ff. —
Om det finska huset, sc A. Hkikkl, Ethnographische Forschungen I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
