Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kojor hafva ända in i de sista årtiondena varit allmänna pä finska
gårdar, ehuru de numera blott användas till kok- eller tvätthus.1
Ännu på Gottlunds tid fanns dock i Dalby socken i Värmland
åtminstone en dylik kåta, hopfogad af bräder och torf, som af en
finnfamilj användes till bostad.1 2 Dessa kåtor erbjuda stor likhet
med den vanliga koniska kolarekojan (se fig. 3), som dock saknar
rököppning i spetsen, då eldstaden vanligen är utanför eller också
Fig. 3. Skogskoja i Gräsmarks socken. Till vänster eldstaden, frän hvilken en tjock,
hvi‘ rök “PP8*««- Ax. Aurxucs fot.
inuti vid den mot dörren motsatta väggen, hvarvid röken här går
ut genom ett stenrös. Det synes emellertid ej vara osannolikt, att
såväl denna typ af kolarkojan som äfven de i Jämtland och
annorstädes förekommande koniska kokhusen, af hvilka man kan få se ett
på Skansen, kommit till oss från lappar och finnar, då de
hufvudsak-ligen finnas i nordligare trakter. Den ifrågavarande typen af
kolarkojan förekommer dock äfven söder om Värmland, såsom i
Östergötland och ända nere i Småland, men det är ju tänkbart, att den
kommit dit med värmländska skogsarbetare. Möjligt är ju ock, att
1 Retzujs, Finska kranier, sid. 93 o. 94. Här finnes en sådan kåta afbildad.
2 Nordmann, sid. 93.
Ymer, iço2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
