Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hömspis med skorsten, torde vara sannolikt såväl af själfva namnet
som däraf, att det jämväl berättas, att konungen införde
fackelbärare, som höllo facklor. Rökugnen, som i alla andra afseenden
är en förbättring, innebär i ett afseende en försämring af ärilen;
den ger ej något ljus, och man måste därför skaffa sig upplysning
i stugan på annat sätt, med lampor eller facklor.1
Det torde emellertid vara föga troligt, att rök ugn en före
denna tid varit okänd i Norge, utan har väl konungen blott för
egen del upptagit ett bruk, som redan var ganska allmänt i många
af de norska bygderna,1 2 3 och som ända in i senaste tid här och
där bibehållit sig. Sundts undersökningar hafva gjort det sannolikt,
att rökugnen varit förhärskande i Norge väster om fjällen ända
från Stavanger upp till Finnmarken.
Under sådana förhållanden synes det mig vara osannolikt,
att den finska och den norska rökugnen uppkommit oberoende af
hvarandra. Ty förbindelser mellan de båda områden, där de
förekomma, hafva icke saknats. Man behöfver ej tillgripa den bekanta
historien om kvänemas konung Faravid:| och liknande berättelser
för att bestyrka detta, utan blott erinra om den beröring, som måste
hafva ägt rum mellan fiskarebefolkningen utmed Ishafvet ända bort
mot Hvita hafvet från mycket gamla tider, långt före Ottars
bekanta resa. Ty att här är fråga om lån från det ena eller andra hållet,
är man a priori böjd att antaga, och det framgår, synes det mig, med
full säkerhet af den fullständiga öfverensstämmelse, som råder i
konstruktionen hos båda ugnarne. Däremot kunde ju fråga uppstå, från
hvilket håll lånet skett. Det förefaller mig då, som om den norska
typen, att döma af de afbildningar, som Sundt meddelar, företedde
flere drag — man betrakte t. ex. ugnsöppningens form i de hos
honom meddelade afbildningarna — som tyda på större ursprung-
1 Ejlkrt Sun dt, Bygningsskik, sid. 250 ff.
2 Detta var också först Sundts mening, ehuruväl han senare ansåg, att den införts
af Olaf Kyrre, som det synes dock utan tillräckliga skäl. En sak som synes mig tala för
rökugnstugans större ålder i Norge är, att den, så vidt man känner, aldrig — såsom
ärilsstugan — har timrad, utan blott af bräder nppförd förstuga. Detta tyder
ovillkorligen på, att förstugan är något jämförelsevis sekundärt, och att således rökugnstugan
fanns, innan detta bihang till det nordiska huset hunnit vinna full stadga. Då detta
i ärilshuset skett redan på sagornas tid, borde således rökugnstugan vara ännu äldre.
3 Att kvänerna voro ett finskt och ej ett svenskt folk, synes mig, trots hvad
däremot anförts, vara sannolikt. Innan de spridda svenska bygderna i öfre Norrland
närmare sammanslötos, kunde dylika ströftåg öfver Lappmarken från norskt till finskt land
nog ofta förekomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
