Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarifrån röken letade sig ut genom en öppning, Ijori, i det
spetsiga taket, var tydligen den, som vid den historiska tidens början
var allmänt utbredd öfver hela Sverige och angränsande delar af
Norge (östlandet). Den höll sig kvar här och där i det närmaste
hela medeltiden igenom, men hade på 1500-talet hunnit att
undanträngas af en annan typ, som sannolikt redan på 1200-talet
eller tidigare var i bruk på förnämligare ställen här och där i Norden,
och som sedan mycket hastigt, inom loppet af ett eller annat
århundrade, slog igenom, därför att den med alla de nya
förmåner, den medförde, jämväl förenade alla de gamla.1 Det var
huset med öppen spis och skorsten, en typ som antagligen öfver
Danmark, i alla händelser söderifrån, hit invandrat. I Sverige har
således rökstugan eller rättare rökugnstugan med en i hörnet
murad ugn utan skorsten aldrig funnits till såsom bostadstyp, ty
det är ej gärna tänkbart, att den funnits till fore huset med äril.
Den erbjuder nämligen så många fördelar framför detta — den är
mycket varmare och bränslebesparande —, att den ej skulle af
detsamma blifvit undanträngd. Hos oss fanns ju visserligen också
en rökugn, nämligen i badstugan, men det förefaller egendomligt,
om finnarne så uteslutande skulle hafva lånat uthustypen och ej
bostadstypen.2 Finnarne kunna, synes det, således icke från oss
ha fått rökstugan, som hos dem torde ha funnits mycket länge.
Det synes då ligga närmast till hands att antaga, att denna
så typiskt finska bostad är en finsk uppfinning. Jag vill emellertid
erinra om, att redan samtidigt med ärilshusets herravälde i Sverige
och Östlandet stugan med rökugn torde varit den förhärskande
typen, såsom Sundt uppvisar inom ett annat område i Skandinavien,
nämligen Vestlandet och måhända också Nordlandet i Norge. I
litteraturen omtalas denna hustyp, så vidt man känner, för första
gången i Olaf Kyrres saga. Här berättas nämligen, att under det
konungarne i Norge förut haft salar med äril midt på golfvet, så
var denne konung den förste, som lät göra ugnstugor (ofn-stofor).
Att här med ofn åsyftas rökugn och icke en öppen, ljusspridande * *
1 Inom Norge synes huset med äril hafva hållit sig kvar längre än hos oss. Ännu
vid midten af 1600-talet tyckes det ha varit allmänt, och på enstaka bygder förekom
det ännu mycket längre fram i tiden. Se Eii.kkt Sundt, Bygningsskik, sid. 219 f. — Om
det nordiska huset i allmänhet, se A. Mkitzkn, Siedelung und Agrarwesen, III, sid. 464 fif.
* Den möjligheten finnes ju dock, att rökugnstugan verkligen användts som bostad
inom vissa delar af vårt land, ehuru alla spår däraf försvunnit. Den rökstuga, som
Linné (Skåmka resan, sid. 113) omtalar, var icke någon rök/^z/stuga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
