Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi skola nu undersöka, hvilka af de nämnda finska rasema
äro representerade bland finname i mellersta Skandinavien. För
att nu icke fästa oss vid den senare traditionen, hvilken emellertid
ganska enstämmigt, blott med få undantag, öfverallt nämner Savolax
och Tavastland som de trakter, hvarifrån finname kommit, veta vi
dock med full säkerhet af en mängd gamla prästbetyg och andra
dylika äldre handlingar, att större delen af finname härstammar från
dessa trakter, i all synnerhet från Savolax. Den trakt, som oftast
i handlingarna nämnes, är den dåvarande Rautalampi socken, som
omfattade hela nuvarande Laukkas härad. Detta område ligger
visserligen inom Tavastland, men som jag förut nämnt (sid. 67),
har det koloniserats i det närmaste helt och hållet från Savolax,
och ännu i dag visa språk och seder, att folket här är savolaxare1.
Härom äga vi också en intressant upplysning från 1600-talet. Urban
Hjäme, som i aug. 1685 teste genom Hälsinglands finnskogar,
träffade här i Hästberget ett par finnar, som »träffeligen kring sig
svedt hade». De uppgåfvo sig hafva kommit från Rautalampi,
»och var allt på det savolaxiske maneret bebyggdt och bebodt,
och sådan var också deras dialeetus», säger Hjäme i sin dagbok-.
De finska förhållandena voro ej för Hjäme obekanta, ty han hade
vistats i Finland. På sätt och vis tyckes han ha träffat bekanta,
ty »där var en käring, som sade sig vara Coponens syster i
Nyen-skans». Coponen — namnet är ett äfven bland de svenska finname
ej sällan förekommande — var tydligen en finne, som Hjäme kände
till från sin vistelse i Nyenskans, där hans far var prost.
Hjäme är säkerligen den förste, som lämnat några
upplysningar om de svenska finnarnas dialekt. Han säger, som nämndt,
att de talade savolaxiska. Detsamma uppger Gottlund, som ofvan
är omtaladt, beträffande finname vid Svartnäs bruk, och äfven från
de öfriga finnmarker han besökte antecknar han samma förhållande.
Senare forskare, Aminoff, Wiklund m. fl., hafva bekräftat detta
Vi hafva således skäl att vänta, att bland de svenska finname
träffa hufvudsakligen savolaxiska och tavastländska typer. Tyvärr
har ännu ingen noggrann undersökning af dessa finnar i
antropologiskt afseende blifvit gjord, men de uppgifter, som finnas, tyda
på, att så verkligen är förhållandet, ty från nästan alla håll
omtalas de som kortväxta och undersätsiga, med bred haka och mun
1 Sch Y bergson, Finlands historia, sid. 262.
2 Mskr. i Uppsala bibi., till största delen tryckt i Giörwell, Svenska Biblioteket.
3 Nordmann, sid. 4. Wiki.und, Ymer 1902, sid. 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
