Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
söka naturbeskaffenhetens inflytande på den kultur, som på
grundvalen af desamma här utvecklat sig, för så vidt denna kan anses
påverkad af de geografiska förhållandena.
I följd af ämnets vidd och mångsidighet måste jag här
inskränka mig till själfva Mälaretrakten och närmast liggande områden,
ehuru det ej kan undvikas, att forskningsfältet här och hvar vidgas,
på det att en del företeelser, som möta, skola framträda i sitt rätta
sammanhang.
Vid studier af här ifrågavarande slag måste dessutom af rent
yttre, praktiska skäl det behandlade områdets begränsning ofta blifva
tämligen godtycklig. Sålunda omfattar den hufvudkarta (tafl. i), som
illustrerar denna framställning, trakten från Stockholm i öster till
Mälarebäckenets naturliga västgräns väster om sjön Väringen samt
sträcker sig mot norr något ofvanom örsundaån. I söder är blott
så mycket medtaget, som erfordras för att belysa de topografiska
hufvuddragen söder om det stora bäckenet samt dettas sydvästra
fortsättning kring Hjälmaren.
Under rubriken Malaretrakternas naturgeografi skall jag söka
lämna en redogörelse för områdets topografi, dennas historiskt
geologiska orsaker och geografiska utvecklingshistoria, medan i den
afdelning, hvaråt gifvits det af Partsch1 först använda namnet
kulturgeografi, kommer att undersökas de geografiska företeelsernas
inflytande på bosättningsförhållandena och den allmänna
kulturutvecklingen.
I. Målaretrakter näs naturgeografi.
i. De orografiska hufvudformernas anläggning.
Det svensk-finska urbergsområdet äger, såsom allbekant torde
vara, en synnerligen ovanlig och från kringliggande länders särdeles
olikartad topografi. Det karakteristiska hufvuddraget i dess
terräng-former är den ständiga växlingen af höjder och dalar med delvis
olikartad markbeskaffenhet och däraf framkallade skiljaktigheter i
växtbeklädnad m. m. Synnerligen typisk framträder denna
»små-kuperade terräng» inom Mälareprovinserna, där otaliga större och
mindre höjder skjuta upp mellan sänkor, hvilkas botten intages af
sjöar, torfmossar eller små lerslätter. Att bringa reda i detta
virr-varr af terrängformer och spåra de allmänna lagar, efter hvilka de
1 Jfr. Geograph. Zeitschr. 1902, sid. 266, noten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>