Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likaste. Då, som vi senare skola se, de gamla floderosionsdalarnes
djupare partier till stor omfattning i våra dagar intagas af sjöar,
skulle det vid dalarnes rekonstruerande vara synnerligen önskligt
att hafva lödningar och djupkartor öfver dessa. Men det finnes väl
knappast något område, som hos oss är så mycket försummadt
som sjöforskningen.
Den andra gruppen af förhållanden, som i hög grad försvårar
en rekonstruktion af de gamla floddalarne, är den omdaning
desamma under tidernas lopp varit underkastade. Det torde ej kunna
betviflas, att, då det nuvarande Svealand, i det stora hela liktidigt
med det öfriga svensk-finska urbergsområdet, efter silurtiden höjde
sig ur hafvet, detsamma var täckt af en mäktig lagerserie
kambrisk-siluriska och åtminstone delvis äfven algonkiska a fl agrin gar af
olikartad natur. Hela min tolkning af de NV—SO-liga dalstråken inom
ifrågavarande trakter utgår från den uppfattningen, att de allmänna
lutningsförhållandena härstädes vid denna tid voro sådana, att
landet svagt sluttade från den skandinaviska höjdaxeln i våra
nuvarande fjälltrakter samt att denna sannolikt fortsatte genom
Värmland och västra Sverige, hvarest befann sig vattenskillnaden mellan
de i sydväst och väster rinnande vattnen1 samt dem, som i sydost
och sydsydost sökte sig ut i det paleozoiska haf, som då intog
nuvarande Rysslands och Tysklands slättland. Det är emellertid
blott en liten dela af dessa flodsystem, hvarmed vi här skola
sysselsätta oss. Då stod det nuvarande öfre Sveriges högland, såsom vi
längre fram närmare skola visa, i omedelbar förbindelse med
Småländska höglandet; Östersjöbäcknet existerade icke.
Ehuru flodsystemen, som anlades i det ur silurhafvet höjda
landet, ej utgräft de dalar, hvilkas sidor jag trott mig upptäcka
mångenstädes inom Mälareområdet, ligga dessa dock på i hufvudsak
samma plats, som de, hvilka först uteroderades i silurlagren.
Erosionen och denudationen af landet ha visserligen fortgått så, att
under tidernas lopp det ena hundratalet meter efter det andra ska-
1 De Geers antagande af en algonkisk bergskedjeveckning i dessa trakter äger i
viss mån ett stöd i de nutida flodloppen. Åldern kan dock naturligtvis vara en annan.
— Jfr Geol. För. Förh. 21 (i899\ sid. 675.
- Det vore uppenbarligen högeligen frestande att antaga, att norra Norrlands stora
älfdalar en gång fortsatt öfver nuvarande Bottenhafvet och att de floder, som
framrun-nit i dem. utgräft de viktigaste af de för Finlands nutida topografi så karakteristiska i
NV—SO förlöpande dalstråken med de många sjöarne i dalbottnarne. Det dåliga
kartmaterialet, särskildt inom Finland, möjliggör emellertid ej ännu att lämna några bevis
för riktigheten af denna hypotes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
