Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
otvifvelaktigt ett par parallelldalstråk liknande de ofvan (sid. 59)
omtalade ett stycke längre västerut inom Forn-Dalälfven. Det
mest framträdande af dessa är det, som öfvertvärar Selaön och
inom norra delen af densamma sänker sig under Mälarens yta till
ett djup af 12—18 m. Norr om Yttre-Selö kyrka finnas några
höjdsi ffror, som visa, att den östra dalsidan höjer sig till 48 m. och
den västra till 33 m., medan själfva dalbottnen, som dock är täckt
af kvartära leraflagringar, ligger 13 m. ö. h. Dalen är sålunda
nedskuren minst 20—30 m. djupt. Anmärkas bör, att den ligger i
gränsen mellan ett gneis- och ett granitområde, något som är ganska
sällsynt. Möjligt är dock, att detta kunnat äga någon betydelse för
uppkomsten af de i dessa trakter af Mälaren talrika parallelldalarne
med NV—SO-lig utsträckning. Ehuru det svårligen kan bevisas, att
dessa ursprungligen äro anlagda på sprickbildningar, är ju detta, som
förut nämnts, ingalunda omöjligt. Den norra fortsättningen af
dalgången öfver Grönsöfjärden mellan Arnö och Oknö samt genom
Svingarnsfjärden är ytterst lätt att följa. Höjderna nå högst 15—
25 m. ö. h., medan fjärdarnes medeldjup i allmänhet torde vara
15 à 20 m., hvadan dalens djup äfven här uppgår till omkring 20
à 30 m. Följer man på kartan, tafl. 1, dalförloppet sådant det är
utlagdt norr om Mälaren, finna vi ett bland de många exemplen
på, hurusom de nuvarande obetydliga vattendragen delvis begagnat
sig af den här mycket breda och flacka, af lösa aflagringar delvis
fyllda dalgången och rinna i norr och söder men inom
hufvud-delarne af sitt lopp genom förkastningar aflänkats i öster och väster.
Den östra hufvudgrenen af Forn-Fyrisälfvens floddal (jfr tafl. 1)
är det mellan Järnafjärden och Tumba ganska svårt att säkert följa
utan studier i terrängen, något som jag icke varit 1 tillfälle att
utföra. Mellan Tumba och norra delen af Ekerön är den dels påverkad
af förkastningar i ovanligt stort antal, dels sträckvis nästan fylld af
den ungefär i dalens riktning framgående mäktiga rullstensåsen (fig. 15).
Det torde emellertid på goda grunder kunna antagas, att Bornsjöns
östra sida är en del af dalen. Denna fortsättes ut i Mälaren
midt-emot det smala näset på Ekerön, hvilket senare ej utgöres af fast
berg utan endast af rullstensgrus. Enligt min uppfattning
begränsas Svartsjölandet af tvenne dalgångar, i hvilka floddalen här grenar
sig. Den västra, som utgöres af fjärden Långtarmen, har ett
medeldjup af 15 à 20.m., ehuru den utmed västra sidan förlöpande
rullstensåsen naturligtvis här och där uppgrundat densamma i hög grad.
På kringliggande land nå kullarnes högsta toppar 40 m. ö. h. (söder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
