Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om Medhamra på Ekerön finnes siffran 47,5 m.), alltså är dalen
ned-eroderad till minst 50 à 60 m. Fortsättningen mot norr torde vara
Säbyholmsviken, men här som alltid i nordöstra Mälaren äro
förhållandena svårtydda. De betydligt större djupen utmed östra sidan
af N. Björkfjärden sammanhänga sannolikt med förkastningar och
kunna ej förklaras genom någon här framgående dal. Ett närmare
studium af det topografiska kartbladet Uppsala låter utan större
svårighet spåra dalens förlopp norrut, ehuru den vid Arnö och Fittja
öfvertväras af förkastningar, se sid. 93. Anmärkningsvärdt är, att
den vid Oxens västra vik mellan Kulla och Holms kyrkor böjer af
mot NV. till Fittja, passerar Lårstaviken och fortsätter i
Säfva-åns dal.
Svartsjölandets östra begränsning utgöres af ett nästan lika
klart framträdande dalstråk. Här möter den nordliga fortsättningen
af den redan förut (sid. 66) behandlade, i N—S gående
förkastningen och den med densamma parallella
floddalen, hvilka emellertid lätt nog äfven
inom detta område kunna särskiljas från
hvarandra. Förkastningen fortlöper
troligen från trakten af Tumba, där vi sist
lämnade den, öfver Aspen, Ekerön och
Loföns västsida fram mot Riddersvik.
Utan noggranna fältstudier kan densamma
här ej säkert påvisas, hvadan jag ej vågat
inlägga den å kartan. Den träffar
emellertid vid sistnämnda ställe en annan förkastning, som från Alsten
följer fastlandskusten och gör denna till en ur Mälaren tvärbrant
uppstigande bergvägg, som fortsätter förbi Riddersvik och
Almar-stäket upp till Munkholmen. Denna förkastning kan, såsom De
Geer påvisat, spåras förbi Steninge och vidare först i NO-lig och
sedan i O-lig riktning. Inom Mälaretrakten torde de högsta partierna
af denna bergvägg nå 45 à 50 m. ö. h., och då Mälarens djup
nedanför densamma i medeltal är c. 15 m. (på Löfstafjärden dock
45 till 55 m.), torde minsta språnghöjden vara c. 60 m. Inom det
sänkta partiet intager erosionsdalen den allra lägsta delen,
understundom sammanfallande med förkastningssprickan, och det stora
djupet i Löfstafjärden anserjag bero på densammas tillvaro. I Görväln
däremot upprepas fullkomligt den fig. 8 anförda profilen från
Sorunda—Mörkö. Här går dalen utmed västra sidan. Djupsiffrorna
mellan gårdarne Görväln på östra fastlandet och Kummelsvik på det
33 9 Um
Fig. 10. Schematisk profil
genom Fom-Fyrisfilfvens dal c.
2,5 km. NV om V. Ryds kyrka.
Den nedre profilen i naturlig
höjd-och längdskala ( 1 : 50 000), den öfres
häjdskala x : 20 000, längdskalan
i : 530 000.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
