Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
västra äro 20 m. närmast forkastningen, 23 midt i fjärden samt 46
m. i dalbottnen vid västra landet. Norrut mot Ryssgrafven
uppgrundas visserligen dalen men bibehåller dock, som sjökortet visar,
dalformen, böjer nedanför Ryds kyrka af mot NV och har en smal,
synnerligen vacker utbildning. 3 km. norr om Ryd har den nästan
karaktären af en genom brottsdal med bägge sidorna på metern lika
höga (33 m.) och dalbottnen, ehuru lerfylld, 22 m. lägre (9 m.).
Huru ringa ojämnhet t. o. m. en dylik dal åstadkommit i ytan,
antyder motstående profil, fig. 10. Fortsättningen, som synes gå öfver
Sigtuna, Haga, Vassunda, Alsike och därefter Fyrisån uppför, är
på grund af de öfvertvärande, svårutredda förkastningarna ganska
vansklig att följa. Öster om det här behandlade området har
Forn-Fyrisälfven helt säkert haft stora tillopp, viktiga för förstående af
den Stockholmska skärgårdens invecklade topografi.
3. Forn-Kolbäcksälfvens
De tvenne system af gamla dalgångar, som hittills
behandlats, ha inom det föreliggande området förenat sina skilda
grenar till större hufvudfaror. De trenne längst i väster
belägna genomlöpa Mälaretrakterna på ungefar lika afstånd från
hvarandra och utan att inom det område, som utgör föremål för
mina specialstudier, sammanstöta. Den ostliga krökning, som,
enligt hvad tafl. 1 visar, utmärker dem alla, pekar emellertid hän
mot en förening till en enda stor hufvudström någonstädes mellan
det nuvarande fastlandet och Gotland. Att ett sådant antagande ej
är en lös fantasi, därpå hänvisa de dalgångar, som i nedan närmare
an-gifna hufvuddalförens riktning fortsätta äfven utanför kartområdet.
Inom södra Södermanland tillkommer emellertid en alldeles särskild
svårighet vid utredandet af floderosions- samt sprick- och
forkastningsdalarnes inbördes förhållande. Under det att de mera
framträdande förkastningarna inom det egentliga Mälare- och
Hjälmare-området öfvertvära de gamla floddalarne, hafva de härstädes,
åtminstone i flera fall, ett ungefar parallellt förlopp. Detta gör det så godt
som omöjligt att inom ifrågavarande trakt komma till någon visshet
rörande föreliggande frågor, med mindre höj dbestämningar,
sjölod-ningar m. m. i stor utsträckning utföras. Härtill har jag tyvärr icke
hittills varit i tillfälle. Den framställning, som nu skall lämnas, blir
därför vida osäkrare för de sydligaste partierna än för dalames
öf-riga delar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
