Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framträda tydligast på de geologiska kartbladen, men äro ej vanliga
inom Mälaretrakterna. Exempel på sådana äro: Mosjön och
Kvis-maren inom Närkes kambriska område, möjligen Apalsjön (se geol.
bladet Eskilstuna), Fladen (bladet Hellefors).
Såsom af det ofvan sagda framgår, äro orsakerna till
sjöbäck-nens och sjöarnes uppkomst flerehanda. Vill man förklara ett så
märkligt geografiskt drag hos vårt land som dess sjörikedom, är
det följaktligen hopplöst att taga sin tillflykt till en allmän teori,
huru tilltalande den än kan förefalla; det är tvärt om oundgängligen
af nöden att undersöka hvarje särskildt fall för sig.
B. Flodsystem.
De i allmänhet flacka dalformerna
samt hela utdaningen och den rikliga
förgreningen af flodsystemen torde tala
för, att dessa utbildats under en tid
med riklig nederbörd. På grund af
de ofvan omtalade störningarna i
jordskorpan och den »omreglering» af
Mälaretrakternas
dräneringssystem,hvilken sannolikt skedde under tertiärtiden,
har man i nutiden att skilja på tvenne
hufvudafdelningar af flodsystemen.
1) de primärt anlagda, äldre
partierna Fig- 31. Örsumlaåns vattensystem,
[ samt dess forna fortsättning mot
2) de sekundära, yngre. siider. Vid a ett retrov«rsera<lt
Dessa förhållanden belysas bäst vattendrag. 1:1000 000.
genom ett par exempel. Af fig. 30,
som åskådliggör Arbogaåns flodsystem, synes hurusom nästan
alla grenar ha NNV—SSO-ligt förlopp men plötsligt af brytas utaf
en O—V-lig, i förkastningshaket framrinnande ström mellan
Värin-gen—Galten (sid. 90). Den förra delen är den primära äldre, och
dess fortsättning mot söder spåras i de små bäckar, som löpa i NV—
SO ned mot Arbogaån. Att en bäck t. ex. a (fig. 31) skulle kunna
ha ursprungligen anlagts i den mot hufvudströmmen spetsiga vinkel,
hvari den här framrinner, är alldeles otänkbart. Här möter oss ett
retroverseradt flodlopp. Sammanställer man Arbogaåns nordliga
tillflöden med de små vattendrag, som nu, ofta i betydande dalar,
rinna ned till Mälaren, finner man lätt motsvarigheterna, ehuru
några af dalgångarne på slättlandet uppenbarligen äro dränkta af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
