Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mäktiga lerlager. Alldeles analoga förhållanden företer Örsundaåns
flodsystem (fig. 31).
En närmare granskning af Mälaretrakternas vattendrag ger vid
handen, att hos dem regelbundet återfinnas spår af ett äldre
drä-neringssystem, hvilket till större eller mindre utsträckning ingår i
ett yngre, alltjämt under bildning varande. Här har man att söka
förklaringen till det ofta påfallande missförhållandet mellan den i
berggrunden utgräfda dalen och det vattendrag, som i våra dagar
ringlar sig fram genom densamma.
C. höjdstrickningar och slfttter.
Af en höj dkarta i liten skala såsom t. ex. tafl. 1 framgår
otvetydigt, hurusom höjdsträckningarne inom det föreliggande området
ha en O—V-lig riktning. Granskar man däremot kartor i större
skala eller landskapsbilder, som från en eller annan utsiktspunkt
kunna öfverblickas, framträda mycket ofta i NV—SO strykande
bergåsar. Detta förhållande sammanhänger uppenbarligen med ofvan
berörda företeelser. De stora förkastningarna ha nämligen uppdelat
landet i skilda plattor, hvilkas uppstående krön utgöra höjdpartierna,
medan områdets största och mest vidsträckta slätter utbreda sig vid
deras bas. Särskildt inom höglandet framträda dessa kvarvarande
partier ofta mycket tydligt mellan de dalar, som en gång af
vattenrikare vattendrag än de nuvarande utgräfdes och i våra dagar bilda
nyssnämnda sannolikt endast mera sällan af förkastningar
framkallade långsgående bergåsar. I dalsänkorna mellan dem träffas smärre,
plana ytor, äfvenledes i allmänhet med en NV—SO-lig
längdutsträckning, öfver hvilka utbreda sig leror eller mossar, i våra dagar
mestadels odlade. (Forts.).
Anmirknlngar till kirtorm.
Tafl. 1. På grundlaget af Generalstabens höjdkarta öfver Sverige äro å kartan inlagda dela de
större af de gamla floddalarna, dels de mera framträdande förkastningarna. — Linjen A—A anger
den trakt, genom hvilken den schematiska profilen sid. 95 är dragen.
Tafl* 2. Denna innehåller dels en geologisk karta (efter det geologiska kartbladet) pl
topografiskt underlag öfver trakten mellan Arboga och Mälaren, dels för samma område och pa samma
underlag cn karta visande fördelningen af skog och odlad mark (efter en af jägmästaren J. M. Pauli på uppdrag
af K. Domänstyrelsen utarbetad karta). Kartorna afse att för en typisk trakt i detalj visa den stora
öfvercnsstämmclsen mellan geologisk byggnad och de viktigare kulturgeografiska dragen.
Den kraftiga backstrecksskuggningcn söder om Arboga österut, förbi Kungsör, anger förloppet af
cn forkastningslinje, hvilken strax söder om sistnämnda plats delar sig i en nordlig, som följer
Målare-stranden, och en sydlig, som framgår söder om V. Kkeby.
Dessa kartor belysa väsentligen förhållanden, som komma under behandling i andra afdelningen
af denna uppsats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
