Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vecklades. Stundom voro de så inrättade, att öfver ugnen fanns en
glugg, hvarifrån man utifrån kunde , »gifva på», det vill säga
tömma vatten på ugnen.
Badstugorna voro således afsedda för ångbad, ehuruväl man
också där kunde bada andra varma bad, , som också under
sagatiden förekommo. Men dessa bad tog man oftare i * eld huset*
eller på något annat ställe än i badstugan, såvida man ej som t. ex.
Snorre Sturlason hade inrättat en särskild byggnad för detta
ändamål. Däremot hände ofta, att badstugan användes till svettbad, utan
att man göt vatten på ugnen, således varmluftsbad. En
egendomlig form af dessa bad var bruket att bada i ugneny ett bruk hvaraf
minnet på sina ställen i vårt land lefver kvar åtminstone ända in i
det sjuttonde århundradet, såsom man kan se af en
domstolsrannsak-ning af år 1626, som omtalas hos Hyltén-Cavallius (Värend och
Virdarne I, sid. 53 ff.). Från annat håll har man upplysningar om,
huru detta egendomliga sätt att bada tillgick. Sedan elden brunnit
ut och man skrapat ut glöden, tog man den, som skulle badas, och
sköt honom med fötterna före in i ugnen, så att han blott hade
huf-vudet utanför öppningen. Sådana bad ansågos mångenstädes
synnerligen nyttiga för sjuka, och det hände ännu så sent som 1857,
att en bonde i Böhmen på detta sätt sökte bota ett par af skabb
angripna flickor, men med det resultat att den ena af dem dog af
hettan.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
