Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förde holländarne kinesiskt te på marknaden i Bantam. I midten
af samma århundrade fördes det sjövägen till Paris och London
samt fraktades med karavaner landvägen till Ryssland. I Europa
gjorde bruket att dricka te mycket långsamma framsteg och
hindrades till en början genom förbud, på samma sätt som fallet var med
kaffedrickningen. Te var också dyrt, då importen oftast utgjorde
monopol för enskilda kompanier, och det beskattades högt. Först
i igrde århundradet har tekonsumtionen fatt en allmännare
utbredning, framför allt i Ryssland och Storbritannien.1
Emellertid synas kineserna dock jämförelsevis länge ha känt
och bedrifvit teodling, hvilket bland annat framgår af de många
olika varieteter, med hvilka den odlade tebusken uppträder.
Araberna, som åtminstone sedan 900-talet drefvo handel med kineserna,
beskrifva tebusken under namnet , motsvarande den kinesiska
benämningen tscha eller, som det heter i provinsen Fokien, fid,
hvarifrån de europeiska namnen härstamma. Ganska tidigt synes
tekulturen genom buddhistiska munkar ha förts öfver till Japan,
men först i senare tider har odlingen äfven spridt sig till andra
delar af Asien.
1) Största produktionsområdet för te är likväl alltjämt .
Här sträcker sig tekulturen öfver ett område af ungefär i,r millioner
kvadratkilometer (alltså större än Skandinaviska halfön), utbredt
från vändkretsen eller 230 n. br. upp till 35:te parallellen eller floden
Hoanghos sydligaste krök. Från teodling äro de allra nordligaste
provinserna liksom de högre belägna berglandskapen uteslutna.
Hufvud-produktionsområdet omfattar i stort nästan hela Jangtse-kiangs
dalgång samt sydöstra Kina intill Sikiang. Teplanteringarna i Kina
ligga vanligen på de nedre sluttningarna af bergen och kullarna mot
söder på 170—500 meters höjd öfver hafvet, i regel kräfvande kraftig
jordmån med varmt och fuktigt men icke hett klimat. Sällan
förekomma större, uteslutande för teodling anlagda plantager, utan af
den kinesiska jordbrukande befolkningen äger hvarje landtbo eller
bonde en eller flera små planteringar, ungefär så mycket han med
tillhjälp af sin egen familj förmår bearbeta. Planteringarna äro ofta
anlagda i rader mellan risfälten, icke sällan på mer eller mindre
höga dammbyggnader.
Buskarna uppdragas sorgfälligt i rader på ett visst afstånd från
hvarandra och hållas vanligen under en meters höjd för bladutveck-
1 Jfr. Money, Cultivation and manufacture of tea, 4 Ed. London 1888; Walsh, Tea,
ts history and mystery. Philadelphia 1894; Bietrix, Le Thé. Paris l892;Scobel,anf.arb.,m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
