Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sockerröret växer för närvarande i det stora flertalet af de
tropiska länderna samt äfven i en del af den subtropiska regionen, och
har sålunda en mycket stor utbredning. Men i vildt tillstånd har
det ingenstädes med säkerhet hittills blifvit anträffadt. Genom
sockerrörets så småningom under sekler fortgående tillpassning till olika
klimatiska och geografiska förhållanden hafva städse nya arter
utbildat sig, så att stamformen numera knappast med någon större
visshet kan fastställas. Ritter har på grund af utförliga geografiska
och historiska undersökningar angifvit indiska provinsen Bengalen
eller östra Assam såsom sockerrörets urhem Det medelindiska
ordet sakkhara (sarkara, sakkara) upptogs sedermera af greker och
romare (saccharum), men araberna använde en annan form ,
som upptagits af de nuvarande europeiska språken. I Indien torde
sockerrörets söta stjälk sedan urminnes tider ha tuggats och pressats,
såsom den infödda befolkningen ännu i dag gör. Konsten att af
saften framställa fast, kristalliseradt socker är en jämförelsevis ny
uppfinning; i Indien omtalas sådant först omkring år 500 e. Kr.
I Kina sträcka sig litteraturuppgifterna om sockerröret icke längre
tillbaka än till andra seklet före vår tidräkning. Hvarken
babylonier och assyrer eller egypter och hebreer kände sockerröret.
Ro-marne under kejsartiden hade jämnt och nätt hört talas därom; i
stället använde man under forntiden honung. Emellertid fördes
plantan från Indien västerut till Sydpersien och Arabien, och
araberna använde kristalliseradt socker redan i 91de århundradet. Genom
araberna spreds sedermera sockerröret och sockerkulturen öfver
Syrien och Egypten samt stora delar af det öfriga Nordafrika till
Spanien, Sicilien och Medelhafvets öar. Redan på 900-talet var
särskildt det egyptiska sockret vida berömdt. Äfven i Sydspanien
var odlingen högst betydlig och stod i sammanhang med den här
liksom annorstädes vid Medelhafvet af araberna i system satta
konstgjorda bevattningen. Sedan fördes sockerröret af Kolumbus år 1493
öfver från Kanariska öarna till Västindien (Haiti), därifrån det spred
sig till öfriga europeiska kolonier i Amerika och så småningom alldeles
ställde den europeiska produktionen i skuggan; i Sydeuropa är denna
kultur nu helt och hållet på återgång och drifves endast i
obetydligt omfång. Hit upp till den skandinaviska Norden hade sockret
hunnit i början af 1300-talet.
1 Karl Ritter, Über die geographische Verbreitung des Zuckerrohrs in der Alten
Welt vor dessen Verpflanzung in die Neue Welt. Abhandl. der Kgl. Akademie der
Wissenschaften, sid. 319 ff. Berlin 1839.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
