- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 23 (1903) /
258

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Som nyss antyddes, odlas sockerröret i nästan hela den
tropiska världen och äfven något utom densamma i ett bälte, som sträcker
sig vid pass 350 på hvardera sidan af ekvatorn. Norra och södra
gränslinjerna visa en intressant öfverensstämmelse med årsisotermen
för 2o°. I allmänhet anses dock 25°:s årlig medeltemperatur vara
lämpligast för sockerröret. Liksom isotermerna går också
sockergränsen på det landfattigare sydhalfklotet närmare ekvatorn; i
Sydamerika når sockerröret vid La Platamynningen ungefar 350 s. br.;
sin absoluta nordgräns har växten däremot i Spanien vid 390 30’ n
bredd. Sockerröret kräfver bördig jordmån samt öfver hufvud ett
betydande mått af värme och fuktighet både under första
vegetationsperioden, då sticklingarna skola slå rot och vinna stadga, som
under den andra vegetationsperioden för fortsatt utveckling.
Däremot fordras torr hetta vid närmandet till mognaden och skörden,
särskildt för sockersaftens förtätning i stjälkarnas nedre del. Det
är klart, att under sådana förhållanden flodernas bevattning skall
spela en betydande roll såväl genom sitt åstadkommande af naturlig
fuktighet (Främre Indien) som genom möjliggörandet af konstgjord
bevattning (västra Sydamerika). Den vertikala höjdgränsen för
sockerrörets utbredning ligger i Bolivias Kordillerer, 3 150 m. ö. h., men
det ekonomiska utbytet af sockret försvagas i allmänhet med höjden;
sockerröret trifves bäst i heta och fuktiga lågländer. Dock är
grundvattnet, som gynnar t. ex. dadelkulturen, sockerrörets värsta fiende.
Rötterna dö ut så snart fuktigheten, såsom i sumpmarker, öfvergår
till stagnerande väta. I sandig jordmån finner sockerröret ej tillräckliga
näringsämnen, däremot är kalkjord utomordentligt lämplig. Själfva
skörden å de fuktiga fälten och ännu mer den därpå följande
behandlingen i sockerhusen är i hög grad ansträngande, och har —
särskildt i Amerika under slaftiden — skördat tusentals offer af
män-niskolif. 1

På kartan, sid; 242, betecknar den mörkaste färgen de
viktigaste produktionsorterna, där sockerröret produceras för
världsmarknaden eller täcker det inhemska behofvet. 2

1) Indien. I Bengalen hör sockerodlingen till hvarje välordnadt

1 Angående sockerrörets utbredning och kultur föreligga flera nyare arbeten; vi
hänvisa till W. Tiemann, Zuckerrohrkultur, Fabrikation und Statistik. Berlin 1899; W.
Krüger. Das Zuckerrohr und seine Kultur. Magdeburg und Wien 1899; samt W. Suck,
Die geographische Verbreitung des Zuckerrohrs (mit einer Karte). Halle a. S 1900.

* Kör den nyaste Statistiken se bl. a. A. Scobel, Geographisches Handbuch zu
Andrees Hand-Atlas, 4:te Auflage. Bielefeld & Leipzig 1902.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1903/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free