- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 23 (1903) /
265

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

knappast uppdraga. Ratzel drager den ungefär från Jamesrivers
mynning (Norfolk 370 n. br.) till Ohioflodens utlopp i Mississippi
(Cairo 370 n. br.) samt därifrån till sammanflödet af Rio Peco och
Rio Grande del Norté (300 n. br.). 1 Denna linje visar en
iögonenfallande afvikning från årsisotermen för 200, som viker af mot norr
upp emot västkusten, medan sockergränsen till följd af bergmassorna
närmar sig ekvatorn, så att en vinkel här uppstår af 6o°. — I
Förenta Staterna har bomulls- och majskulturen undandragit
sockerodlingen många krafter, då dessa kulturer löna sig bättre och mera passa
för klimatet. Alla dessa omständigheter göra det begripligt, att
Nordamerika hittills kunnat tillgodose endast 10—15% af sitt
socker-behof med inhemsk sockerproduktion (rör- och hvitbetssocker).

11) Sydamerika. Sockerrörets kultur i Sydamerika började
de första decennierna af i6:de århundradet och utbredde sig så
småningom från norr till söder. Gränsen i söder ligger här
redan vid 340 s. br. (i norr vid 37°); ostpassaden medför nederbörd
från Atlanten vid östsidan, i väster ryckes gränsen mot norr till
följd af den här framgående kalla Peruströmmen. — I Venezuela
skiljer man hufvudsakligen på trenne arter, 2 nämligen det inhemska
sockerröret, C ana criolla (från Antillerna), som intill början af i8:de
århundradet var allmänt utbredt men sedan delvis fatt vika för
Tahitisockerröret, samt Caha de Olai infördt från Sydhafvets öar,
såsom kraftigare, uthålligare och lättare att bearbeta, och som därtill visat
sig kunna fördraga lägre temperatur. Härtill kommer Caîia de
Guinea, som företrädesvis ägnar sig för brännvinstillverkning. Socker
odlas i Venezuela ända upp till 1 800—2 000 meter, men på dessa
höjder blir sockerhalten ringa. Sockerröret växer bäst i stora falt
vid flodstränderna, i s. k. vegas, och mognar i tierra caliente efter
8—ii månader men behöfver på 500 meters höjd 12, på 1000
meter 14 månader o. s. v. Nederbörden är i allmänhet icke
synnerligen stor, men Orinokoområdet äger den erforderliga varma
drifhus-luften. Utom till socker användes röret öfverallt i landet till
brännvin, aguardiente de caha.

I Columbia växer sockerröret framför allt vid och uppför Sierra
Nevada; det förekommer äfven i Ecuador utan att där ha någon
större betydelse. I Peru har sockerodlingen uppblomstrat först på
senare tider, men oaktadt landet är nästan fullkomligt regnfattigt

1 F. Ratzel, Die Vereinigten Staaten von Nordamerika, II, sid. 267 ff. Mtlnchen 1880.

* Jämf. W. Sievers, Venezuela, sid. 122 ff. Hamburg 1880; Zweite Reise in
Venezuela. Hamburg 1896.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1903/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free