Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tomt en gång afskilts, angifvas noga. Likaså bestämmes
köpeskillingen, som utgick med 2 mine, 12 sekel per 1/2 GUR, omkring
40 (20) kronor för kvadratmeter, eller med 24 l/# mine, 6 sekel,
omkring 4 500 (2 250) kronor för hela egendomen, som hade en yta
af 710 rör eller stänger och 6 alnar, omkring 133 kvadratmeter, och
var 3 rör, i aln och 18 tum lång, samt 3 rör och 17 tum bred
eller omkring 12 meter i fyrkant. Utom köpeskillingen erlades lj
mine och 4 sekel eller omkring 90 (45) kronor i stämpelafgift samt
9 sekel eller omkring 34 (17) kronor i penningar, 10 GUR säd och
5 GUR dadlar som klädningsgåfva till säljarens fru. Säljaren
kvitterar det mottagna beloppet och fritager sig från skyldigheten att
återbetala detsamma, hvarefter dokumentet undertecknas af 8
vittnen samt skrifvaren, dateras: »Babylon den 24 Adar i konung
Nabu-kudurri-usurs (Nebukadnezar) begynnelseår», och parterna
göra märken med sina naglar i stället för sigill.
Detta köpebref gifver en föreställning om babyloniernas
mät-ningssystem. De synas sålunda hafva användt samma mått för
längd och ytmått, men som ytmått hade det egentliga längdmåttet
en konstant bredd om 7 ummat eller alnar. De räknade sålunda i
rutor, kane, rör, stänger, 7 alnar i fyrkant. Hvarje kann, stång,
innehöll 7 ummat, alnar, som egentligen utgjorde en fyrkant, 1 aln
lång och 7 alnar bred, och hvarje , aln, innehöll 12
tum, som likaledes utgjorde en fyrkant, 1 tum lång och 7 alnar
bred. Uttrycket 10 kane 6 ummat betecknar således en yta
upptagande 10 fyrkanter, 7 alnar långa och 7 alnar breda, samt 1
fyrkant 6 alnar lång, men med den konstanta bredden af 7 alnar.
En mindre tafla af obränd lera lämnar ett intressant bidrag
till kännedomen om babyloniernas stjärnkunskap. Det är en tabell
öfver dagens och nattens längd den i:sta och I5:de dagen i hvar och
en af årets tolf månader, med början den 1 Nisan, eller nyårsdagen:
I månaden Nisan i.sta dagen, 31*° dess natt, 282° dess dag.
I månaden Nisan i5:de dagen, 30 dess natt, lika dess dag.
Den 15 Nisan (april) inträder sålunda vårdagjämningen, då dag
och natt äro lika, hvarefter dagarna ökas och nätterna aftaga till
den 15 Duzu (juli), eller sommarsolståndet, då dagen upptager två
tredjedelar af dygnet. Därefter aftaga dagarna till den 15 Tisritu
(oktober) eller höstdagjämningen, då dag och natt åter äro lika. Sedan
aftaga dagarna åter till den 15 Tebitu (januari), eller
vintersolståndet, då dagen upptager en tredjedel af dygnet, hvarefter dagarna
åter ökas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
