Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dygnet indelas i 60 tidmått och dessa åter i 60 delar.
Baby-loniernas timme var sålunda endast 24 minuter och deras minut
endast 24 sekunder lång enligt vår tidmätning.
Denna astronomiska tabell erbjuder emellertid åtskilliga
svårigheter, och beklagligt nog äro de båda första och sista raderna, som
sannolikt innehålla förklaring öfver syftet med tabellen, bortbrutna.
Den längsta dagen är där 16 timmar enligt vår beräkning, men i
verkligheten är ej Babyloniens längsta dag mer än 14 timmar 11
minuter, om än Ptolemaeos på okända grunder uppgifver 14
timmar 24 à 25 minuter. Likaså uppvisar denna taball alltför stor
regelbundenhet för att vara tillämplig på en plats.
D:r Weissbach, som offentliggjort denna, uttalar den förmodan,
att denna tabell skulle vara att anse som en fiktiv räkneuppgift,
utarbetad enligt vissa förutsättningar af en lärjunge i astronomi.
Denna lösning tillfredsställer honom dock icke själf, och han skulle
hälsa med glädje, om någon astronom ville undersöka frågan.
Ett särdeles välkommet fynd berör babyloniernas språkliga
arbeten. Det är en i kolumner uppställd ordlista, där
kilskriftstec-ken, hvilka uttrycka ting eller handlingar, s. k. ideogram, förklaras.
Den funna ordlistan är en duplett till Syllabar Sb. Af de
ursprungliga 6 kolumnerna återstå början af I och II samt slutet af V och
VI. Det tecken, som skall förklaras, står sålunda i midten, till
vänster finner man dess sumeriska uttal, till höger dess värde i
staf-velseskrift. Då den förut i Assur-bani-pal-biblioteket funna och i
Britiska Museet förvarade syllabaren är hopsatt af en mängd
fragmenter samt företer flera luckor, så är detta fynd af stort värde.
Utom detta direkt till den babyloniska filologien hörande fynd
hafva de nyfunna texterna lämnat många bidrag till
kilskriftsforsk-ningen i allmänhet.
Flera fynd bidraga likaså till kännedomen om babyloniernas
religiösa föreställningar och gudstjänstbruk. Detta är fallet med
den förut beskrifna hadesreliefen eller amuletten. En annan i tvenne
delar bruten lertafla innehåller föreskrifter fôr rituella ,
hvilka skulle företagas, och böner, som skulle läsas vid
ombyggandet af ett tempel.
Men en särdeles välgjord och välskrifven lertafla af religiöst
innehåll är en på sumeriska affattad men med babylonisk
öfver-sättning försedd litania till Bël-Marduk. Denna litania skulle, såsom
underskriften angifver, sjungas vid den stora nyårsfesten i Babylon,
dä Bël-Marduk återvände till sitt tempel, Esagila, efter att hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
