- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 23 (1903) /
306

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

länderna i våra dagar skilja sig mycket från hvad de voro på Adams
af Bremen och sagornas tid, äfven om man ej tänker på den direkta
odlingen och bebyggelsen. 1

Hvilka stora förändringar, som i historisk tid skett i dessa senare
afseenden, torde vara obehöfligt att ens erinra om. För att nu hålla
oss till förhållandena i vårt eget land, har till och med blott det
sist-förflutna århundradet åstadkommit växlingar i den geografiska
karaktären. Så har den odlade markens areal i det närmaste fyrdubblats,
och genom sjösänkningar och dikningar har ett område, som i storlek
väl kan mäta sig med ett af våra mindre landskap, blifvit torrlagdt.
Man tänke blott på hvilken olikhet det förefinnes i arten af
bebyggelsen på vår landsbygd mellan tiden i början af nittonde
århundradet före enskiftet med dess byalag och nutiden, för att ej tala om
alla de förändringar i landets geografiska karaktär, som följt i spåren
af den moderna tidens industri och nya samfärdsmedel.

De exempel, som jag anfört, torde kunna vara tillräckliga för
att visa, att de geografiska faktorer, som nu för tiden samverka för
att ge ett land dess individuella prägel, icke alltid varit desamma,
och att sålunda ett land under forna tider ofta haft helt annan
geografisk karaktär än nu fôr tiden.

Det är en undersökning af denna landets forna geografi, som
är den historiska geografiens föremål. Det är således utan vidare
klart, att vi här med historisk geografi mena något helt annat än
en undersökning af statsgränser och dylikt, saker som ofta
uteslutande fylla mången äldre > Leitfaden der historischen Geographie».
Med sådana rent historiska data har den historiska geografien att
syssla endast i den mån de kunna lämna något bidrag till
förklaringen af något drag i landets geografiska karaktär.

Den historiska geografiens uppgift är sålunda att söka gifva
en framställning af ett lands geografi vid någon viss tid i det
förflutna, undersöka de fysiska och klimatiska olikheter, som då funnos

schichte der deutschen Wälder (sid. 25) förmodar, att dessa »kullar» torde härrört från
rötterna af genom stormen kullvräkta träd, och hvalfven af afbrutna men med stammen
ännu sammanhängande trädkronor, ty så som Plinius framställer saken växa aldrig ekar.
Sannolikare är väl dock förklaringen, att dessa träd ursprungligen grott på jättestora
kullfallna trädstammar, utmed hvilkas sidor rötterna trängt ned i marken, och då de
gamla trädstammarne ruttnat bort, hade rötterna kommit att bilda sådana hvalf. Se
Sernander, Sveriges växtvärld, sp. 14

1 De jutska hedarne härstamma troligen från den epiglaciala vegetationen (Sarauw,
Lyngheden i Oldtiden, Arb. f nord. Oldkynd. og. Hist. 1898), men i sin helhet torde
Danmark i äldre tider haft skogar af mycket större utsträckning än vid iSoo-talets början.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1903/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free