Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i förhållande till nutiden, vegetationens dåvarande karaktär,
sko-garnes och den odlade markens utbredning, samfärdsel- och
han-delsvägarnes sträckning och beskaffenhet, bebyggelsens karaktär och
förhållande till de geografiska faktorer, som för den tidens
människor hade största betydelsen o. s. v.
Med ett ord, den historiskä geografiens uppgift är att gifva oss
förgångna tiders » Länderkunde ».
Och härvid är det en sak, som jag särskildt vill betona.
Liksom en nutida geografisk skildring af ett land ej är tänkbar utan
kartor, måste sådana också höra till en historiskt-geografisk skildring.
Här måste finnas kartor öfver skogarnes och den odlade markens
utbredning, öfver befolkningens täthet och fördelning, öfver
handelsvägar, näringsförhållanden i olika delar af landet o. s. v.
Det behöfver ej påpekas, hvilken stor vinst det skulle vara för
geografien, om man t. ex. hos oss från de förflutna århundradena
hade kartor öfver landet af exempelvis sådan art, som det
ekonomiska kartverkets kartor. Det är tydligt, att man genom att
jämföra sådana kartor med de ekonomiska kartorna från nutiden skulle
kunna vinna mycket större klarhet i förståendet af vårt lands nutida
geografiska karaktär. Men sådana historiskt-geografiska
undersökningar hafva naturligtvis också ett alldeles själfständigt värde,
oaf-sedt deras betydelse för att förstå ett lands nutida geografiska ka
raktär. Ty det är klart, att vårt lands geografiska beskaffenhet vid
år 1700 är ett lika värdigt föremål för forskningen som den nutida
geografien.
I ett afseende skulle den historiska geografien emellertid kunna
blifva af en alldeles särskild betydelse för den moderna geografiska
vetenskapen, nämligen i hvad som rör antropogeografien. Ty det
torde i allmänhet vara så, att de fysiskt geografiska faktorernas
olikhet hade större betydelse för människan under forna tider än nu,
då alla uppfinningar tendera att göra människan allt mera oberoende,
eller rättare sagdt på ett långt mera indirekt sätt beroende af dessa
geografiska faktorer än förr i tiden var förhållandet. 1 Och för att
1 Ratzel har med rätta pä flera ställen betonat, att kulturutvecklingen ej innebär
ett upplösande af sambandet mellan människan och naturen utan tvärtom en mycket
innerligare förening. Kulturmänniskan använder sig mycket mera fullständigt af alla de
möjligheter hennes land erbjuder än naturmänniskan. Men då Ratzel framställer denna
sin åsikt såsom något alldeles nytt, som står i strid mot den äldre uppfattningen, att
kulturen innebär en frigörelse af människan från naturen, har han nog misstagit sig,
ty i denna uppfattning ligger naturligtvis blott, att kulturen förvandlar naturen till
människans tjänare från att den förut varit hennes herre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
