- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 23 (1903) /
454

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

350 m. af knappt 500; Y en isolerad, rätt skarp, men föga
synbart åverkad bergkam), vidare själfva det viktiga n:o 1 (1 km. af
4,3, se ofvan), n:o 52 (5 km. af 6, enligt kartan), n:o 58 (måhända
41/2 km. af kartans $1/2) samt äfven n:o 56.

Det finnes i dessa fall ur deterrationssynpunkt ännu en
möjlighet till förklaring, nämligen att Y hafva flyttat sig sedan
observationstidens böljan. I olikhet mot X och är tydligen
icke med nödvändighet en fast punkt; ett nytt och motspänstigare
Y kan framstå, sedan ett äldre bortnötts. Denna möjlighet
med-gafs också direkt af sagesmannen i n:o 52; i så fall kommer Y
på Orustsidan af siktlinjen och på ett afstånd af blott 1 km. från
X i st f. 5. Det typiska ödsmålsfallet n:o 51 har jag undersökt
äfven ur denna synpunkt, men icke heller på denna väg kunnat finna
tillfredsställande förklaradt; visserligen synes Sträfliden ligga endast
obetydligt högre i siktlinjen än närmaste bergshöjd i siktet åt
Sten-ung (kartorna här mycket bristfälliga), hvarigenom den erforderliga
effekten på Y skulle sänkas till 6,5 m., resp. 45 cm.; men äfven detta
är allt för mycket, då man på platsen finner en mjuk
bergssluttning med gräs och enbuskar utan blocksamling från sidan. I andra fall,
såsom Ångö, Röra och prästgården (n:o 20), är denna möjlighet rent
utesluten, därigenom att det i mellanrummet icke finnes mer än
ett hinder för utsikten.

Det har alltså af undersökningarna på fältet bekräftats, att
deterrationen är mäktig det verk som erfordras för att förklara
vissa af de mystiska iakttagelserna; men det har också visat sig,
att den icke räcker till att förklara alla. Måste vi då jäfva
vittnena i dessa fall? Frånsed t hvad därom förut är yttrad t, har jag
trenne extra vittnesmål af mycket märklig art att i detta
sammanhang meddela.

61. Fröken D. Bach (ofvan n:o 51), som vid iakttagelsetidens
början regelbundet passerade Sträfliden för konfirmationsläsning i ödsmål,
har på senare tider tyckt sig känna liden mindre brant och svår att passera
än då, och detta ehuru hon vid de senare tillfällena på grund af
sjuklighet haft mera svårt att gå. Iakttagelsen har jag icke fått bekräftad
vid förfrågningar hos allmogen, men den hvilar på ett klart och
be-stämdt intryck.

62. Skolläraren C. M. Johansson (ofvan n:o 52) tycker sig finna,
att den mot Röra (n:o 53) skymmande »svaan» icke går riktigt så brant

upp ur marken nu som förr.

63. Albertina Pettersson, dotter på stället, intygar (®/12 1903), att
samma knalt numera är sämre kälkbacke än för omkr. 15 år sedan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1903/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free