Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa vittnesmål äro visserligen mycket subjektiva; men de
lära oss dock, att den allmänna utjämning mellan berg och dal,
som tvenne vederhäftige personer tyckt sig se i fältet, blifvit andra
sinnen iakttagen eller åtminstone misstänkt i speciella fall, just där
siktlinjer synts ändrade. Denna öfverensstämmelse mellan olika
sinnens vittnesbörd kan icke frånkännas betydelse, så mycket
mindre då den gäller två fall (ödsmål och Röra), mot hvilka alla
tolkningsförsök hittills strandat.
Om vi således icke kunna komma ifrån dessa fakta, så
tvingas vi att komplettera deterrationsteorien genom antagande af
insjunkning och mekanisk sättning af själfva bergen. Därom
vittna också direkt de ofvan (n:o 59, 60) meddelade uppgifterna
om dunder ur bergens inre, uppgifter som stått oförklarade sedan
den seismiska hypotesen strandat1 Och de sekunderas af
nedanstående iakttagelser.
64. Prosten Wannberg (26/5 1901) har ofta iakttagit ett
egendomligt dån, då man kört med vagn öfver ett ställe på landsvägen strax
ONO. om prästgården.
65. Fröken Bach (okt. 1903) har hört liknande dån vid körande
öfver Sträfliden. Anmärkt äfven af andra.
66. Isak Rutgersson (ofvan n:o 35, 10/12 1903) har erfarit
detsamma t. o. m. då barnen springa på stengrunden på hans gård
(mellan hus och ladugård). När källardörren slås igen, kännes skakning i
huset som står på berget.
Sistnämnda iakttagelse är gjord helt nära Y i Ängöfallet.
Under sökandet efter samma punkt i Torsbyfallet kom jag själf
på en fläck af berget, som likaledes tycktes ihålig under stegen.
Dessa iakttagelser, som säkerligen kunde mångfaldigas, vittna
otvetydigt om, att bergens inre massa är allt annat än kompakt.
Redan vid en ytlig betraktelse visa sig bergen i denna del
af Bohuslän i påfallande grad sprickfulla. Man förnimmer det på
uppgifterna om verkliga bergras, hvilkas spår här och där ännu
kunna synas (t. ex. i »Svineviks pallar» midt emot Dragsmark). Man
ser det på de oerhörda blocksamlingar, som mångenstädes
uppstaplats vid deras sidor (t. ex. vid Borrefjäll mellan Varekil
och Vräland). Man igenkänner det på de krokiga gångar och * i
‘ Dylika lokala dån äro icke okända på andra ställen i vårt land, vid sättningar
i löst material. Sålunda berättas om en backe i Skurup (Ystadstrakten), att det
brukar dåna ur densamma vintertiden under sträng köld; och Håstads bäcks dalgång
(Lundatrakten) lär utmärka sig för samma hemlighetsfulla musik om höstarne. Se G.
F. F. 1883, sid. 765, och 1894, sid. 610.
Ymer, /çoj. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
