Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur.
K. Hagman, Lärobok i allmän fysisk geografi enligt Ritterska
skolans metod på grundvalen af senare afdelningen i d:r M. Geistbecks
»Leitfaden der Mathematischen und Physikalischen Geographie» 21.
Aufl. Stockholm, Norstedt och Söner 1903. 246 sidor.
Det framgår af förordet, att författaren i hufvudsak byggt sin
framställning på d:r Geistbecks lärobok, men att han med särskild hänsyn till
svenska förhållanden betydligt utvidgat densamma utöfver det tyska
originalets ram med ledning af Supans Grundziige der physischen Erdkunde
1896, Wagners Lehrbuch der Geographie, Nathorsts Jordens historia samt
afhandlingar af Hult, De Geer, Hamberg och Högbom.
Man kan ej undertycka det önskemålet, att författaren hade lagt något
bättre arbete än Geistbecks till grundval för sin lärobok i allmän fysisk
geografi. Geistbecks arbete saknar visserligen ingalunda förtjänster. Det
är klart och systematiskt uppställdt och kan med fördel användas som ett
repetitorium af en lärjunge, som haft tillgång till en mera utförlig och
framför allt mera konkret muntlig framställning af ämnet. Men det hör
ej till de läroböcker, som kunna väcka intresse för geografiska studier.
D:r Hagman hade ej behöft gå så långt som till Tyskland för att finna
lämpliga förebilder. Våra närmaste grannland ha att uppvisa särdeles
goda läroböcker i fysisk geografi, utarbetade efter amerikanska mönster,
och det lider ej något tvifvel, att författarens bok skulle ha vunnit mycket
på, om han tagit något dylikt arbete till förebild.
Då författaren emellertid lagt Geistbecks arbete till grund, synes det
mig som om han dock bort utesluta en stor mängd af det som icke har
något särskildt intresse för oss. Jag tänker här särskildt på den oändliga
mängd af värdelösa definitioner, som fylla en betydlig del af boken,
definitioner som för öfrigt till stor del — lyckligtvis — förekomma hvarken inom
den svenska eller tyska vetenskapliga litteraturen. Jag vill anföra ett
exempel. Första kapitlet i författarens arbete börjar : »Jordytans vågräta
förhållanden. Begrepp. — Med vågrät eller horisontal landbildning förstår man allt,
som afser landets längd och bredd.» Och kap. 2: »Jordytans lodräta
förhållanden. Begrepp. — Med lodrät förgrening eller vertikal landbildning
förstår man markens upphöjningar och fördjupningar.*1 Först skapas sålunda
genom en föga lycklig öfversättning en ny lika olycklig som obehöflig
geografisk term, som sedermera definieras på ett lika litet tillfredsställande
sätt. Och nog vet väl hvar och en hvad en sjö är utan att behöfva lära
sig att »med sjö eller insjö förstår man en betydlig vattensamling, som
är innesluten i ett naturligt bäcken, och som genom tillflöde eller ome-
1 I 22:dra upplagan har Geistbeck för öfrigt haft omdöme nog att utesluta dessa
definitioner. — Hvad som menas med t. ex. triangulering eller nivellering får man
däremot ej veta i d:r Hagmans bok. Det står dock omtaladt hos Geistbeck (22).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
