Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delbart ur molnen mottager större vattenmängd än som kan bortföras
genom aflopp eller afdunstning» (sid. 78).
Författaren har nu i stället vanligen gifvit oss en ordagrann
öfver-sättning af originalet. Detta är också en anledning till de många nya
olämpliga och obegripliga geografiska termer, som i hans bok möta läsaren.
Det vore i sanning att beklaga, om sådana termer som brattberg,
kuppberg, anhopningshöjder eller karren (!) skulle vinna insteg i den svenska
geografiska skolbokslitteraturen, så mycket mer som de till en del bero
på missuppfattning af de tyska originalens terminologi. — I allmänhet
äro författarens öfversättningar riktiga. På flera ställen ser man dock, att
han ej fullt fattat meningen. Så återgifver förf. (sid. 190) det tyska
originalets ord: »in gleicher Weise zeigt sich die Abhängigkeit der
Pflanzenwelt von der Wärme durch ihre Abnahme nach der Höhe zu» med:
»Framför allt minskas höjden vid mindre värmetillförsel.» »Mit trüber
Flut» återgifves å sid. 54: »med sakta fart», o. s. v. När jag å sid. 17
läste, att »kedjebergen . . . kunna också liksom Alperna innehålla såväl
massiv som platåberg, ehuru hela deras anordning visar en tydlig
längdutsträckning*, kunde jag ej förstå något förrän jag slog upp Supan. Här
står, att äfven inom kedjeberg t. ex. i Ostalperna massiv och platåer
förekomma. »Indess zeigen auch diese (sc. massiv och platåer) eine
deutliche Anordnung in der Längsrichtung des ganzen Gebirges.» Och nog
får man af författarens ord (sid. 119) om en »färglös glacieris, som dock
sedd i stort företer en praktfull, blå färg», en tämligen oklar föreställning
om glacierisens utseende, liksom de följande orden om att firnisen tilltager
i tjocklek mot firnbäckenets afloppsställen gifva en icke mindre underlig
bild af glacierfenomenet.
Hvad beträffar de sakliga uppgifter, som författaren i sin bok
meddelar, förekomma en del oriktigheter, som han lätt kunnat undvika genom
ett närmare studium af de källor, han jämte Geistbeck användt för sin
framställning. Jag har antecknat ett par saker, som fallit mig i ögonen.
Titicacasjön saknar ej aflopp, som förf. (sid. 79) uppger. Den afflyter
som bekant genom Desaguadero till Aullagas i söder. Uppgiften (sid. 116)
om norra Ishafvets ringa djup har genom Nansens färd visat sig vara
oriktig. Ej heller stämmer förf:s uppgift (sid. 158) att lufttrycket på södra
halfklotet aftar allt mer så långt man kunnat framtränga (ungefär till 75°
s. b.) med verkliga förhållandet. Valdivia-expeditionen kom redan vid den
6o:de breddgraden in i det bälte med högt lufttryck, som man på grund
af teoretiska skäl väntat att finna kring sydpolen.
Såväl den sid. 96 meddelade kartan öfver hafsströmmama som
författarens framställning af dessa är i väsentliga punkter felaktig. Så följer i
själfva verket den brasilianska strömmen ej kusten utan skiljes från
densamma af en kall ström, Falklandsströmmen, som i norr når ända till
trakten af Rio Janeiro. Likaså skiljes den kalla västaustraliska strömmen
från Australiens kust af en varm ström, och häri består en fundamental
olikhet med förhållandena vid Afrikas och Sydamerikas västkuster. Den
östisländska strömmen har hvarken den riktning eller längd (söderut ända
till södra Englands bredd 1) som den har på kartan. Det är numera
också alldeles visst, att den »kalla vallen» mellan Golfströmmen och För-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
